Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Désirée Pethrus (KD), 2019-06-17 (riksmöte 2018/19).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2018/19:AU13 Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Fru talman! Arbetsrätten fyller en viktig funktion på den svenska arbetsmarknaden. Den reglerar anställningsförhållanden och tydliggör ansvarsområden för både arbetsgivare och arbetstagare. Kristdemokraterna står bakom den svenska modellen, där svenska kollektivavtal verkar tillsammans med lagstiftningen.

Dagens debatt handlar om utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister. Vi står bakom den förändring som regeringen föreslår. Vi skriver dock i ett särskilt yttrande att vi under allmänna motionstiden i höstas lade fram förslag om att införa förändringar i reglerna för konfliktåtgärder och se över lagstiftningen om sympatiåtgärder på arbetsmarknaden. Dessa motionsyrkanden har redan behandlats under våren.

Trots den lagändring som i dag diskuteras och som vi står bakom kan det visa sig behövas ytterligare förändringar i lagstiftningen framöver.

Fru talman! Sverige har förhållandevis få strejker. Trots det förekommer det olika typer av konflikter på arbetsmarknaden, och kostnaderna för dessa är stora. Det gäller exempelvis den återkommande hamnstrejken, där vi talar om miljarder i kostnader för varje strejk.

Regeringen tillsatte därför under 2017 en särskild utredare med uppdrag att överväga vissa ändringar i rätten att vidta stridsåtgärder. Utredaren avslutade sitt arbete i juni 2018.

Parallellt förhandlade LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv under 2018 för att hitta en partsgemensam lösning. De kom i juli samma år med en överenskommelse om förändrade konfliktregler på svensk arbetsmarknad som de överlämnade till regeringen.

Sammantaget har detta gjort att det på flera håll funnits behov av att hitta en bättre lösning än i dag när det gäller konfliktvapnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Nu har regeringen lagt fram en proposition med förslag på lagändringar om utökad fredsplikt, och vi tycker att det är viktigt att stå bakom detta i dagens betänkande.

Vi ändrar i lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet så att det ska stå klart vilken processordning som ska gälla vid stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal.

En arbetstagares rätt att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare får endast utövas under vissa villkor. Det får exempelvis inte tränga undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal, som tidigare sagts.

Det är viktigt att poängtera att förslaget inte medför någon utökad fredsplikt i förhållande till arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet.

Lagändringen innebär vidare att det inte ska vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryckning i en rättstvist.

Lagen påverkar inte rätten att vidta eller delta i sympatiåtgärder, indrivningsblockader eller politiska stridsåtgärder.

I den svenska modellen vill vi att parterna löser frågor om löner och villkor för arbetstagaren i kollektivavtal. Rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är också en grundlagsfäst rättighet som endast kan inskränkas genom lag eller avtal och en rättighet som följer av Sveriges internationella åtaganden.

Fredsplikten är också en del av den svenska modellen och innebär att en stridsåtgärd som vidtas under ett avtals giltighetstid är olovlig och kan leda till skadestånd eller någon annan påföljd. Denna fredsplikt som kollektivavtalet skapar är en viktig drivkraft för arbetsgivare att teckna kollektivavtal eller ansluta sig till en arbetsgivarorganisation.

Hoten i konfliktvapnet används i vissa fall i proportioner som inte står i paritet med vad avtalstvisten gäller. Kristdemokraterna anser att fackföreningarna har en viktig roll och bidrar till en stabil och trygg arbetsmarknad men att det är viktigt att stridsåtgärder och medbestämmande sker inom rimliga ramar och att maktförhållandena mellan arbetsgivare och fackföreningar är rimliga.

Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Eftersom detta är min sista debatt före sommaren vill jag passa på att tacka talmanspresidiet, riksdagens personal, alla kollegor i utskottet och utskottspersonalen och önska alla en trevlig sommar så småningom.

Debatten

Hämtad sida: 33

33 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Désirée Pethrus (KD): Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (2019-06-17) — PRESS0