Fru talman! Yvonne Andersson säger att pappan är viktig för alla barn, och jag kan instämma i att pappan är viktig för de barn som har en pappa. Det är vi helt överens om. Frågan är bara vad Kristdemokraterna gör med alla de barn som inte har någon pappa. Problemet är att Kristdemokraterna för sin diskussion, sin debatt och sin politik utifrån något som inte finns.
Vänsterpartiet, och tydligen även resten av riksdagen, ser till att lösa de lagstiftningsproblem som uppstår när de barn som föds, och redan finns, inte har ett lagrum i lagstiftningen. Där kommer vi in. Vi vill ge de barnen samma status. Vi går inte in och säger att vuxna har rätt till det ena eller det andra. Vi lägger oss inte i vad vuxna människor gör, och vi lägger oss inte i på vilket sätt vuxna människor skaffar barn.
Däremot har vi som lagstiftare ett ansvar att se till att de barn som föds i Sverige ska ha samma juridiskt rättsliga status när de växer upp. Om ett barn fötts och växt upp utan en aktiv pappa kan vi inte helt plötsligt hitta på att det barnet har en pappa och ska växa upp med honom. Det är det som det handlar om, Yvonne Andersson, och det är det som är skillnaden.
Vi pratar om helt olika saker, och för vår del är det ingen som helst tvekan. När vi pratar om barnets perspektiv och barnets parti handlar det om att lyfta fram de barn som föds, växer upp och lever i Sverige i dag. Det är deras parti vi tar. Vi tar barnets parti, och då måste vi synliggöra alla barn, även dem som inte har en pappa - eller en mamma.