Fru talman! Frågan om assisterad befruktning för lesbiska kvinnor handlar inte om att en far inte behövs. Det är just där som Kristdemokraterna helt och hållet har missat att människor väljer att leva sitt liv på olika sätt. Lesbiska kvinnor väljer att leva tillsammans med andra kvinnor. En lesbisk kvinna gifter sig alltså med en annan kvinna. I den familjen finns det alltså per automatik ingen far, Yvonne Andersson - det finns ingen man. Men vi vet ändå att de här kvinnorna är fullt kapabla att föda ett barn, och på samma sätt gör kvinnor det. Kvinnor har åkt utomlands och har gjort det hemma år efter år. Oavsett vad Kristdemokraterna säger har lesbiska kvinnor i Sverige fött barn år ut och år in. Problemet med Kristdemokraternas inställning i den här frågan är att de väljer att bortse från det och i stället talar om ett faderskap.
Självfallet är pappor viktiga. Självfallet är fäder viktiga. Men det är inte det som den här frågan handlar om. Den här frågan handlar om de barn som kommer till, oavsett hur de kommer till. När de kommer till ska lagstiftningen ge dem det bästa möjliga skyddet och den bästa möjliga tryggheten. Det är det som det här förslaget handlar om. Vi tar inte ifrån några barn deras fäder. Det är inte det som det handlar om. Där har Kristdemokraterna fått förslaget helt om bakfoten. Det vi gör är att vi synliggör olika familjeförhållanden och olika familjesituationer. Därmed ger vi barnen det klara godkännandet och den status som alla barn ska ha.
Men Kristdemokraterna gör inte det. Ni stämplar och demoniserar vissa barn och säger: Ni får inte ens existera.
Vart tar de barnen vägen i ert så kallade barnens bästa?