Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 6 §) Penningpolitiken och Riks- bankens förvaltning 2000 (forts. FiU23)

BENGT-OLA RYTTAR (s), 2001-05-17 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag är naturligtvis väldigt glad över

den slutsats som majoriteten i utskottet kommit till,

att man ska ta extra 20 miljarder från Riksbanken.

Jag är också smickrad av Lena Eks och Gunnar

Hökmarks syn på min roll i sammanhanget, men det

kan vara värt att påpeka att det är ganska olika argu-

mentering som leder fram till samma slutsats. För

mig är huvudargumentet att Riksbanken inte längre

har något växelkursmål, och därmed har man inte

något behov av en valutareserv.

Under senare tid har marknadsfundamentalisterna

mer och mer ifrågasatt att man ska stödköpa för att

hävda en valutakurs. Det ser man som en avvikelse

från marknadsekonomin.

Jag tycker att det är alldeles naturligt att valutare-

serven minskas när behovet har förändrats så pass

radikalt som det har.

Karin Pilsäter frågar i sitt huvudanförande om

Riksbankens uppdrag är fel. Visst är det fel. Riksban-

ken har fått ett neandertaluppdrag där man bara ska

beakta en faktor. I ett civiliserat samhälle ska man

resonera sig fram till besluten och kunna ta alla fakto-

rer i beaktande.

Något som jag saknar i utskottsbetänkandet är en

analys av de olika strategier som man skulle kunna

tillämpa beroende på om Sverige går med i EMU och

i så fall hur Sverige går med i EMU.

Går vi direkt in i EMU har vi inget behov av nå-

gon valutareserv. Den valutareserv vi då har kommer

att tillfalla ECB.

Om det blir så att vi, om vi ska vara med i EMU,

först ska vara med i ERM har vi verkligen behov av

en valutareserv. Vi har erfarenheterna från 1991-

1992, och de är förfärande. Det skulle förvåna mig

väldigt mycket om någon ledamot av finansutskottet

eller Sveriges riksdag med gott samvete kan föra in

Sverige i ERM igen.

Den lärdom man kan dra av vårt experiment som

informella ERM-medlemmar är att fast växelkurs och

fri rörlighet för kapitalet är oförenliga. Det är livsfar-

ligt.

Mitt huvudalternativ är naturligtvis att vi ska fort-

sätta att tillämpa den flytande kronan. Men jag vill

också understryka Lars Jonungs slutsatser när han

säger att det inte finns någon stabiliseringspolitisk

sanning. Den rätta metoden kommer att variera över

tiden.

När det gäller hur Riksbanken har fungerat anser

Gunnar Hökmark att det har varit en enorm succé.

Det har varit förhållandevis framgångsrikt, det kan

jag hålla med om, även om det finns anmärkningar att

göra. Men man måste också titta på om det är på

grund av flytet eller på grund av oberoendet. Det är

beklagligt när de borgerliga företrädarna blandar

samman oberoende och oberörbarhet.

Debatten

Hämtad sida: 24

24 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BENGT-OLA RYTTAR (s): (forts. från 6 §) Penningpolitiken och Riks- bankens förvaltning 2000 (forts. FiU23) (2001-05-17) — PRESS0