Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Ändring i minerallagen

LAILA BÄCK (s), 1998-03-19 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till

näringsutskottets betänkande 1997/98:NU7 och av-

slag på samtliga reservationer och motioner.

I det här betänkandet behandlar vi förslag om

ändringar i minerallagen. Jag återkommer till de olika

förslagen till ändringar.

I en reservation från Folkpartiet yrkar man avslag

på hela propositionen utom i den del som gäller

Bergsstatens distriktsindelning. Folkpartiet anser, som

ni tidigare har hört här i kammaren, att förslaget till

ändringar i minerallagen inte är tillräckligt utrett.

Utskottet håller inte med Folkpartiet på den

punkten. 1995 tillsatte regeringen en utredning, kallad

Gruvkommittén. Den utredningen hade till uppdrag

att se över det som gällde främjande av den svenska

gruvnäringen och dess utveckling. Utredningen läm-

nade sitt förslag till regeringen i oktober 1996 och det

har varit ute på en stor remissbehandling. I Folkparti-

ets reservation nämns också att det saknas underlag

från andra länder. I utredningen och i det material

som utskottet begärt från SGU finns redogjort vad

som gäller internationellt. Majoriteten i utskottet

anser därför att det inte behöver göras fler utredningar

och undersökningar när det gäller de internationella

förhållandena.

Fru talman! Jag skall nu gå in på de olika förslag

som finns i näringsutskottets betänkande. I frågan om

Bergsstatens indelning, att man slopar den distriktsin-

delning som finns i dag, råder det inga delade me-

ningar inom utskottet. Alla partier är överens om att

det är ett bra förslag.

När vi sedan kommer till lokaliseringen av Bergs-

staten råder det litet olika meningar. Majoriteten anser

liksom regeringen att bergmästaren skall placeras i

Luleå och att kontoret i Falun skall finnas kvar tills

vidare.

I en gemensam reservation från Folkpartiet,

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill man att bergmäs-

taren skall placeras i Malå. Det är självklart viktigt att

man värnar om verksamheten i Malå, med mineralin-

formationskontoret och borrkärnearkivet. Men det

finns många fördelar med att behålla bergmästaren i

Luleå. Där finns Luleå tekniska universitet som har

grundutbildning i forskning på mineralområdet, det

finns tillgång till goda kommunikationer med Luleå

och branschen själv är positiv till denna lokalisering.

Det har även fattats beslut i denna kammare hös-

ten 1996 om riktlinjer för lokalisering av statlig verk-

samhet. Jag citerar ur betänkande 1996/97:AU2:

"Utskottet vill ånyo understryka att varje beslut

om omlokalisering av befintlig verksamhet eller loka-

lisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna

överväganden om möjligheten att i första hand place-

ra dem i länscentrum eller vissa andra orter i eller i

anslutning till nationella regionalpolitiska stödområ-

den. - - -

Enligt utskottets uppfattning bör frågor om lokali-

sering av statlig verksamhet som är av större vikt eller

på annat sätt av principiellt intresse underställas riks-

dagen."

Utskottet anser därför att frågan om lokalisering

till Luleå är väl övervägd.

Fru talman! I propositionen har regeringen konsta-

terat att anhopningen av ansökningar vid Bergsstaten

med lång handläggningstid som följd har uppstått.

Enligt uppgifter som utskottet begärt har handlägg-

ningstiden för tillstånd kortats ned under senare tid.

Bergmästaren har med hjälp av SGU:s personal på-

börjat en utveckling inom IT-området. Det finns där-

för ingen anledning att handläggningstiden skulle

fördröjas ytterligare utan den kommer i stället att

kortas ned betydligt.

Fru talman! I propositionen om ändring i mineral-

lagen föreslås också att giltighetstiden för undersök-

ningstillstånd skall ändras. I dag gäller ett undersök-

ningstillstånd i tre år. Det kan förlängas med högst tre

år och om synnerliga skäl finns kan det förlängas

ytterligare fyra år, alltså totalt tio år.

Eftersom prospektering är ett långsiktigt arbete fö-

reslås nu en ytterligare förlängning av undersök-

ningstillståndet med upp till fem år. Den här förläng-

ningen kommer att beviljas bara i undantagsfall och

om särskilda skäl föreligger.

Enligt utskottets mening kommer man ännu mer i

framtiden att prospektera efter djupt liggande malmer

och då är möjligheten till förlängning betydelsefull.

Fru talman! Miljöskydd är viktigt när prospekte-

ring skall genomföras. I den nu gällande minerallagen

finns det inte några särskilda miljökrav för undersök-

ningstillstånd med hänvisning till att undersöknings-

arbete i allmänhet ger några påtagliga effekter på

naturmiljön. Majoriteten i utskottet anser i likhet med

regeringen att länsstyrelsens medgivande beträffande

de obrutna fjällområdena skall förenas med de villkor

som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada

uppkommer för områdets natur- och kulturvärden. Det

här förslaget innebär ett förtydligande av skyddet vad

gäller de särskilt känsliga obrutna fjällområdena.

Vid prospektering används borrning bara inom

begränsade områden. Borrning används först när flera

olika indikatorer visat att det verkligen finns en malm-

förekomst. Inverkan vid borrning är mer begränsad i

sin omfattning än vad t.ex. skogsarbete är. Det finns

just nu inget ytterligare behov av att utöka skyddet för

de områden som finns i naturresurslagen 3 kap. 2-

Debatten

Hämtad sida: 29

29 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LAILA BÄCK (s): Ändring i minerallagen (1998-03-19) — PRESS0