Fru talman! De ändringar som regeringen föreslår
i minerallagen syftar till att underlätta och effektivise-
ra verksamheten för prospektörer och gruvföretag.
Ändringarna skall alltså på sikt innebära en ökning av
gruvverksamheten i Sverige.
De ändringar som föreslås är i huvudsak bra också
enligt Vänsterpartiet. En mycket viktig ändring är att
det nu införs skyldighet att redovisa resultatet av
jordundersökningar. En prospektör som inte har för
avsikt att starta bearbetning skall till bergmästaren
inlämna uppgifter om vilka undersökningar som har
gjorts, vem som har utfört dem och dessutom en karta
över det undersökta området. Till detta skall fogas
resultatet av undersökningen i form av rådata. Uppgif-
terna skall inlämnas inom tre månader efter det att
tillståndet upphört. Denna regelförändring är bra. Den
kommer att påverka prospektering och gruvverksam-
het positivt.
Regeringen och utskottet är emellertid något non-
chalanta på ett antal andra punkter. Man föreslår att
sekretesstiden för undersökningsresultaten skall vara
fyra år. Enligt Vänsterpartiets förmenande borde det
vara fullt tillräckligt med tre års sekretess. Riksdagen
borde bara intresserad av att få den geologiska infor-
mationen spridd så snabbt som möjligt.
Vänsterpartiet föreslår tillsammans med Miljöpar-
tiet att regeringen utreder möjligheten till royalty i
gruvnäringen. Visserligen kan man säga att bortta-
gandet av den s.k. kronandelen ligger i linje med en
politik som vill minska statens och samhällets roll i
näringspolitiken. Motivet för att inte införa royalty
igen sägs vara att detta skulle minska företagens eko-
nomiska utrymme och därmed hämma prospektering
och en livskraftig mineralindustri i Sverige. Motionä-
rerna tycker emellertid att det finns många fördelar
för ett gruvföretag med att investera i Sverige. Sveri-
ge har låg bolagsskatt och en god infrastruktur m.m.
Man kan också se på frågan om royalty eller kro-
nandel på litet olika sätt. Ett land som vill locka ut-
ländska investerare bör visa på goda möjligheter att
hitta olika malmer. Att det i landet används ett system
med royalty kan i sådana fall vara till fördel. Länder
som inte använder royalty kan däremot komma att
framstå som mindre intressanta.
Fru talman! Det är antagligen en allmän uppfatt-
ning att mineralprospektering och gruvdrift endast
förekommer i landets nordliga landskap. Men det
pågår faktiskt prospektering också i de södra landska-
pen. I Tingsryd och Ronneby kommuner har gruvbo-
laget Terra Mining två stycken undersökningstillstånd
för guld. Gruvbolagets tillstånd att leta efter guld på
sammanlagt 9 000 hektar oroar dock lokalbefolkning-
en ganska ordentligt. Den anser sig helt utlämnad och
ser framtida gruvbrytning som ett hot, inte som en
möjlighet. Berörda markägare anser inte att den mine-
rallag vi nu diskuterar tar hänsyn till deras intressen.
Med anledning av den uppkomna situationen i
gränstrakterna mellan Småland och Blekinge, och att
det förvisso kan skilja mycket i förutsättningarna
mellan södra och norra Sverige vad gäller möjlighe-
terna till gruvdrift vore det naturligtvis bra om majori-
teten och Laila Bäck kunde redogöra för de boendes
och markägarnas lagliga möjligheter. Kan exempelvis
ett gruvbolag utan de boendes och markägarnas till-
stånd anlägga vägar, bygga fabriksanläggningar eller
skapa stora sår i naturen?
Det vore bra om denna debatt kunde lugna alla de
människor som i dag oroar sig för vad som kan hända
med deras hembygd.
Jag har tidigare tagit upp det rimliga i att gruvbo-
lag får betala en royalty till staten. I reservationen
sägs också att man bör undersöka möjligheten att
återföra vissa medel till den bygd där gruvhantering
pågår. I detta fall, med gruvhantering i en relativt
tätbefolkad bygd, blir det än mer uppenbart att en
royalty eller kronandel skulle vara befogad.
Fru talman! I betänkandet tar utskottet också
ställning till förändring och placering av Bergsstaten.
Vänsterpartiet ställer sig bakom den distriktsindel-
ningen men anser att man samtidigt borde ta chansen
till ny placeringsort. Utskottets majoritet anser att
Bergsstaten skall ligga kvar i Luleå. Man hänvisar till
branschens egna önskemål, närheten och kopplingen
till Luleå tekniska universitet samt till de goda kom-
munikationerna.
Vänsterpartiet m.fl. anser att det borde vara intres-
sant att utreda möjligheterna att placera Bergsstaten i
Malå. Där finns redan som sagt SGU:s mineralinfor-
mationskontor, det s.k. borrkärnearkivet och även
andra georelaterade verksamheter. Ur ren prospekte-
ringssynvinkel finns det fördelar med Malå. Men man
kan inte undgå, precis som Torsten Gavelin sade, att i
detta sammanhang också se de regionalpolitiska möj-
ligheterna. En flyttning av Bergsstaten till Malå är en
ovanligt god regionalpolitisk åtgärd. Det är mycket
sällan man får chansen till så här goda utlokalisering-
ar. I nästan alla andra fall ställs man inför ganska
stora problem när man skall försöka vidta liknande
åtgärder. I detta fall skulle det hela klart och tydligt
stärka Norrlands inland ganska väsentligt. Samtidigt
måste man säga att Luleå skulle klara detta utan några
större problem.
Med anledning av det här anförda yrkar jag bifall
till reservationerna 1 och 10.