Herr talman! För ett år sedan beslutade riksdagen att tio nya kärnreaktorer kan byggas om det sker på kommersiella grunder. Det innebär att förbudet mot att uppföra nya reaktorer i Sverige avskaffades.
Man sade i det här beslutet att inga subventioner, varken direkta eller indirekta, skulle få tillkomma vid uppförande av tio nya reaktorer. Det var förutsättningen för att Centerpartiets ledamöter skulle rösta för den proposition som låg på riksdagens bord. Fast vad det här med subventioner innebär är det fortfarande ingen som vet.
Fortfarande ett år efter beslutet i riksdagen har riksdagens ledamöter inte fått veta vad beslutet om subventioner innebär. Jag tycker faktiskt, herr talman, att det är skandalöst dåligt hanterat. Detta var ett beslut som fattades med två rösters övervikt, och ännu har vi inte fått veta vad som menas med subventioner.
Regeringen vill inte bara tillåta nybyggnation av kärnkraft. Man tog också bort den så kallade avvecklingslagen, som har gjort det möjligt för riksdagen och regeringen att till exempel fatta beslut om att ersätta kärnreaktorer med miljövänlig energi, vilket vi har gjort tidigare när det gällde Barsebäck. Centerpartiet var med i den uppgörelsen tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det hedrar dem.
Varför? kan man fråga sig. Alternativ finns ju redan. Regeringens energipolitik öppnar tyvärr för en fortsatt satsning på kärnkraften, detta trots Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. Hur många kärnkraftsolyckor behövs det för att regeringen ska vakna upp och se att detta är en energikälla som inte hör framtiden till? Det är en fråga som de borgerliga ledamöterna bör besvara.
Till det ska vi lägga alla incidenter som har inträffat och inträffar i de svenska kärnreaktorerna, framför allt de senaste fem åren då det varit mer eller mindre allvarliga incidenter.
Jag frågar mig många gånger: Vad är det för grund man har vilat på när man har tagit det här beslutet om att kärnkraftverk ska kunna ersättas?
Man skulle kunna förklara regeringens politik - eller ska vi kalla det för Centerpartiets inställning? - på följande sätt:
Kärnkraften är en parentes i Sveriges energihistoria. Energiöverenskommelsen innebär att Sveriges beroende av kärnkraft för elproduktion ska minska till förmån för en kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion från främst vind- och biokraft.
Det här har jag hört väldigt många ledande politiker inom framför allt Centerpartiet säga. Däremot har jag aldrig hört någon av de övriga borgerliga företrädarna hävda den ståndpunkten - aldrig någonsin.
Men i den proposition som låg på riksdagens bord för ett år sedan, den som låg till grund för det förslag som en majoritet av kammarens ledamöter röstade för, står det följande:
Att genomföra en generationsväxling i det svenska kärnkraftsbeståndet innebär att kärnkraften kommer att vara en viktig energikälla under överskådlig tid.
Så stod det i underlaget till beslut. Under överskådlig tid - vad menas med det?
Maud Olofsson sade: Jag får leva med det här. Ja, det här är en politik som innebär att kärnkraften kommer att vara kvar i Sverige i minst 100 år till. Det är min övertygelse.
Vänsterpartiets linje innebär att kärnkraften ska avvecklas. Den är likadan som Miljöpartiets och Socialdemokraternas. Vi har tidigare presenterat en energiöverenskommelse.
Det finns frågor som fortfarande inte är lösta. Slutförvarsfrågan är ännu inte löst. Var ska vi göra av det radioaktiva avfallet? Kärnkraften är en storskalig lösning som innebär att vi blir oerhört sårbara om en allvarlig händelse inträffar. Och vi lägger över ansvaret på kommande generationer att ta hand om ett radioaktivt avfall. Det handlar inte om 100 år eller 200 år, utan det handlar om tusentals år framöver.
Hur ser då den svenska kärnkraften ut i dag? Jag gick in på ett av våra stora kraftbolags hemsida. Det står så här: Kärnkraften är driftsäker, effektiv och kostnadseffektiv. Det är väl ett häftigt påstående? Vad har hänt med den svenska kärnkraften under de senaste fem åren, mellan 2006 och 2010? Vänsterpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst titta närmare på det här. Jag ska inte gå igenom hela den rapporten, men det står i alla fall följande:
För perioden 2006-2010 var de oplanerade produktionsbortfallen större än de planerade hos de svenska kärnkraftverken.
Förra veckan använde jag ett citat. Det går som tåget, sade jag. I det här fallet innebär det att det inte går alls. De står stilla, helt enkelt, inte på grund av planerade stopp för underhåll, som görs varje år, utan på grund av att det händer saker och ting som man inte har planerat som gör att man måste stoppa det här, alltså snabbstoppa. Vid varje snabbstopp är det kritiskt. Man utsätter reaktorerna för väldiga påfrestningar vid de här tillfällena.
Vi kan titta specifikt på Vattenfall. Då kan vi konstatera att deras nio kärnkraftsreaktorer i Tyskland och Sverige har den sämsta tillgängligheten i hela Europa, med 55 procents drifttid.
Går det då att avveckla kärnkraft i den takt som det påstås i motionen från Miljöpartiet, alltså med två reaktorer under innevarande mandatperiod? Det är en berättigad fråga, tycker jag. Enligt Energimyndigheten kommer vi inom de närmaste två åren att ha ett stort överskott som skulle kunna innebära att vi kan avveckla två reaktorer. Vi kan dra ut den här tiden till 2030. Då kommer vi att ha ett enormt stort överskott med den politik som regeringen har slagit fast.
Då har det liksom inte tagits hänsyn till vilka möjligheter vi har att ersätta kärnkraften med förnybar energi och energieffektivisering. Den politik som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat visar på vilka möjligheter vi har att bygga ut den förnybara energin och framför allt energieffektivisera, vilket skulle innebära att överskottet skulle vara än större.
Man kan ställa sig frågan: Vad ska vi använda överskottet till? Ja, inte ska vi sälja det i första hand, utan vi ska avveckla kärnkraften och den fossila energi som vi fortfarande har kvar. Men jag menar att vi har större möjligheter än så.
Energieffektivisering är något som regeringen pratar väldigt mycket om, men man gör väldigt lite. Därför är det glädjande att EU nu har antagit ett nytt direktiv. Den 16 juni presenterar man ett energieffektiviseringsdirektiv inom ramen för ekodesigndirektivet, ett direktiv som säger att elmotorer ska effektiviseras med 135 terawattimmar fram till 2020.
Siffran kanske inte säger så mycket. Men Sveriges samlade elproduktion 2007 var 132 terawattimmar. Det kanske inte heller säger så mycket. Men dessa 135 terawattimmar motsvarar energikonsumtionen hos 32 miljoner hushåll eller kraftproduktionen hos 22 kärnkraftsreaktorer per år.
Herr talman! Det finns en enorm potential för att energieffektivisera om vi har en politik som leder framåt. Men den här regeringen har lagt över till marknaden att slå fast vilken energipolitik vi ska ha. Man säger så här: Om marknaden anser att det finns ekonomi ska vi också kunna utveckla och bygga nya kärnkraftverk. Regeringen har lagt sig helt platt. Man har inga ambitioner. Man lägger över till marknaden att avgöra om kärnkraften ska byggas ut eller inte, när vi borde ha en regering som klart och tydligt talar om åt vilket håll vi ska styra.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har visat klart och tydligt att vi har en kompass och en karta. Vi har riktningen klar. Men ni är ute på ett stormande hav utan kompass och karta och låter det guppa vind för våg. Det är en farlig politik.
Herr talman! Det finns en enorm potential för att spara och hushålla med energi. Därför är det tyska beslutet ett föredöme. Inte nog med att de ska avveckla kärnkraften - de ska ersätta den med en kraftig utbyggnad av den förnybara energin och energieffektivisering. Dessutom är de klara och tydliga med att 2020-målet ligger fast. Det finns ingen anledning att tro att de inte kommer att lyckas med detta. Det här innebär ett industriellt språng, enligt IG Metall i Tyskland. De ser möjligheter. I Sverige blundar man och ser det som ett hot.
Herr talman! Jag är övertygad om att en avveckling av kärnkraften inte bara är nödvändig utan också kommer att kunna öppna dörrar till en ny industriell utveckling i Sverige. Sumpa inte den chansen!
Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 3.