Herr talman! För att inte missa den frågan ska jag börja med den. Jag tycker inte att man ska ha några långsiktiga subventioner på vattenbruk, utan det ska naturligtvis bära sina egna kostnader. Däremot kan jag se att man även inom detta område - här talar vi om företagsamhet på landsbygden som ska växa fram - kan få vara med från staten och stötta initialt. Det kan handla om metodutveckling.
En av de saker som man kanske måste hjälpa till att utveckla är tekniska lösningar. Det finns ju sådana lösningar där man under odlingskassarna samlar upp både foder och spillning från fiskarna för att förhindra övergödning. Jag tror att det finns stora möjligheter även på den sidan. Det handlar definitivt inte bara om vattenkraftsdammar - det kändes bara som det självklara exemplet.
När det gäller tillsyn är inte alltid det viktigaste att den sker i stor omfattning utan att den är effektiv. Det finns många områden där man har egenkontroller och liknande som också fungerar väldigt bra. Det är inte kostnaden i sig som säkrar att tillsynen är den bästa.
Som slutkläm vill jag säga att vattenbruk naturligtvis hamnar på landsbygden. Det är ju svårt att hålla på med vattenbruk inne i tätorterna. Det är ett utmärkt sätt att skapa arbetstillfällen på landsbygden och förädla produkter även där. Det finns alltså även den aspekten på detta.