Herr talman! För 40 år sedan skötte fisket sig självt. Vi hade ett blomstrande fiske. Vi hade hamnar runt hela vår kust som blomstrade. Det var liv och rörelse och en framtidstro. Sedan började myndigheterna reglera. De reglerade igen, och de fortsatte att reglera. Nu är fisket totalt sönderreglerat med ett katastrofalt resultat som följd. För varje reglering som skett har ett visst antal yrkesfiskare försvunnit.
Regeringen har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att försöka föreslå regelförenklingar så att de värsta trösklarna ska kunna försvinna. Tyvärr finns andra myndigheter som gör segt och envist motstånd. Regeringen vill ha in förslag och tips på regelförenklingar, och jag tänkte därför ge sådana tips.
Släpp det småskaliga kustfisket fritt. Dessa fiskare är inte så många att de kan åstadkomma det minsta problem vare sig för fiskbeståndet eller för miljön. Med EU:s nya fiskeripolitik med producentorganisationer är det tänkt att man ska återge fiskarna en del av rådigheten över resurserna. Problemet är bara att det är lite för sent, för vi har tyvärr tappat ett par generationer fiskare.
Utkasten har varit mycket debatterade. Här har Sverige satt ned foten. Vi kräver noll utkast, men det är på gott och ont eftersom vi står ensamma mot alla andra nationer.
När det gäller laxfisket ska drivlinsfisket efter lax i södra Östersjön fasas ut under 2013. Vi hade ett bra system för fördelningen av laxkvoterna. I södra Östersjön skulle den ena hälften och i norra den andra hälften fångas. Nu är det tänkt att allt laxfiske ska koncentreras till norr. Det är bara att beklaga, eftersom andra nationer ligger kvar och fiskar i samma områden och samma bestånd som tidigare, alltså områden som svenska fiskare inte längre får fiska i. Tyvärr är det återigen det småskaliga fisket som drabbas.
Ålfisket, som Kew tog upp, talas det också mycket om, och många tycks tro att all ål som fångas i bland annat Östersjön är utsatt. Enligt forskningen är inflödet på naturlig väg långt större än utsättningarna i Östersjön. Jag talade så sent som i förra veckan med en ålforskare, och han hävdar att det varje år simmar ut ungefär tre tusen ton ål genom bälten medan yrkesfisket bara tar en mycket liten del. Vi har en förvaltningsplan för ålen. Ändå sägs det ofta att det är yrkesfisket som är boven i dramat när ålen försvinner. Kew tog upp en del av problemen - miljöförstöringen, vattenkraften - men vi har också en predator, och den heter skarv. Den kallas inte ålakråka för ros skull. Den tar enorma mängder ål.
Förvaltningsplaner måste vi på sikt ha för alla kvoterade arter för att vi ska kunna få ett hållbart fiske. Hållbart fiske är A och O. Vi har dock ett djur i Östersjön som heter säl, och sälen är ett akut hot mot den spillra av kustfiskare som finns kvar. Ingen som inte med egna ögon sett ett sälangrepp på redskap kan föreställa sig hur det kan se ut. Sälen är vårt största och vanligaste rovdjur och uppgår kanhända till 35 000 individer. Enbart i Stockholms skärgård sätter sälarna i sig ungefär 50 ton fisk per dygn.
Det talas mycket om att laxen är akut hotad, men om varje säl i Östersjön tar var sin lax på ett år - och ingen är väl dum nog att tro att en säl bara tar en lax om året - blir det mer än vad hela den samlade svenska kvoten utgör. Lägg därtill allt som skarven tar, och fritidsfisket och yrkesfisket hamnar ordentligt på efterkälken. Vi måste ha förvaltningsplaner även för säl.
Jag beklagar att yrkesfisket ofta framställs som miljöbov i stället för att framställas som livsmedelsproducent, vilket yrkesfisket i själva verket är. Ska det fungera behövs både storskaligt havsbaserat fiske och ett småskaligt kustnära fiske.
Fritidsfisket får allt större betydelse och sysselsätter en stor del av rikets invånare på deras fritid. Sportfisket sysselsätter många ute i glesbygderna. Sportfiskarna har dessutom en stor ungdomsverksamhet där man lär ungdomar mycket om fiske, djur och natur.
Kameraövervakning på båtar tänkte jag också ta upp. Det finns förslag om att kameraövervakning ska införas på fiskefartyg. Jag undrar vilken annan yrkesgrupp som skulle tåla en sådan integritetskränkning. Det är inte tillåtet att sätta upp en kamera för att fotografera ett vildsvin ute på åtel, men att övervaka en fiskare under hela arbetspasset ska tydligen inte vara något problem.
Avslutningsvis, herr talman, tänkte jag hålla med Jens Holm om att vi är bakbundna från Bryssel. Jens var orolig för det småskaliga fisket ifall vi skulle få överförbara kvoter överallt. Ska vi ha överförbara kvoter ska det småskaliga fisket ha egna kvoter som man kan fiska på. Det har vi i det pelagiska fisket, och det har fungerat bra.
Jens tog även upp frågan om fiskodling. Många tycks tro att det är det allena saliggörande. I stället för att fiska ut våra hav ska vi ha fiskodlingar. Jag vill dock påminna om att fisk i fiskodlingarna inte äter köttbullar och prinskorv. De äter fisk, och den fisken måste komma någonstans ifrån.
Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i MJU13 och avslag på reservationerna.
(Applåder)