Herr talman! Jag skall försöka att göra en ganska
kort sammanfattning, eftersom även detta är frågor
som vi har diskuterat vid många tillfällen. Jag skall
uppehålla mig vid i huvudsak tre av de reservationer
som vi har till betänkandet.
Jag skall börja med den som handlar om medlem-
sägda vindkraftverk. Det är en fråga som vi tidigare
har berört här i kammaren i samband med att vi be-
handlade en motion om kooperativt företagande. Vi
kunde då konstatera att de begränsningsregler som då
infördes i vissa fall har lett till en del skattekon-
sekvenser. Vindkraftverken, som ju påverkas av bl.a.
energiskatten men också av andra skatter, drivs ju
oftast av andra skäl än ekonomiska - av miljöskäl,
försörjningsskäl och annat.
De problem som uppstår kan vara av olika slag.
Det är möjligt att det finns andra skattetekniska hinder
än de som vi har sett hittills som kan ställa till pro-
blem och förhindra framväxten av vindkraft. Ett av
skälen till att vi diskuterar punktskatter och styrning
av energisystemet så mycket är att vi vet att vi behö-
ver ställa om energisystemet. Därför kan det vara
viktigt att se över detta när vi nu gör en ändring. Det
vore ju tragiskt om vi skulle missa att göra föränd-
ringar i positiv riktning som ledde till att man förhind-
rade framväxten av alternativen och att t.ex. vind-
kraftverken fick problem. Tanken måste ju vara att
försöka stimulera framväxten av nya energislag. Där-
för borde skattesystemet stimulera. Miljöpartiet har
därför föreslagit en mindre utredning på området för
att se vad det finns för eventuella skattehinder för
vindkraftverken.
Det andra som jag vill ta upp är litet grand om
energibeskattningens allmänna inriktning. Som vi i
många andra sammanhang påpekat, ser vi det som
angeläget att man förskjuter skattebasen från skatt på
arbete till skatt på energi och råvaror. Vi har då fått
höra att det finns en viss risk för att man då får en
mindre skattebas, eftersom dessa skatter styr. Det är
naturligtvis riktigt. Men i dag är det en oerhört liten
del av beskattningen, ungefär fem procent, som kom-
mer från energiskatter. Det är väl inte så många som
kan tänka sig ett samhälle utan energi, vare sig nu
eller i framtiden. En förskjutning inom de närmaste
10-15 åren kan väl knappast av någon seriös bedöma-
re uppfattas som något större hot mot skattebaserna.
Det borde inte vara så väldigt riskabelt att bygga en
budget på intäkter från energiskatter. Däremot skulle
det skapa stora och kraftiga incitament för att göra
nya satsningar på andra energislag.
Nu är det tyvärr så att energiskattesystemet är ett
virrvarr, och det behöver reformeras. Olika bräns-
leslag och olika användningsområden leder till olika
beskattning. Det finns också ett antal undantag. Det
gör att det sammantaget blir ganska besvärligt.
Det viktigaste med energibeskattningens allmänna
inriktning är emellertid att styra mot förnybara, mil-
jövänliga energislag och att hålla nere förbrukningen
av energi. Vi har i våra motioner visat på hur detta
skulle kunna gå till.
Herr talman! Jag skall uppehålla mig något vid
vägtrafikens allmänna beskattning. Vägtrafiken är ju,
som vi vet, starkt miljöbelastande. Även här kan
skattesystemet användas för att styra mot ett bättre
samhälle, en mindre miljöbelastning. Denna styrning
kan naturligtvis göras på olika sätt. Vi kan skaffa oss
bättre fordon och bättre bränslen. Vi kan gå över till
alternativa transporter. Om vi cyklar och åker tåg,
slipper vi att åka i bilar med bensinmotorer. Vi kan
också se till att det uppstår mindre behov av transpor-
ter. Alla de här sätten kan användas för att minska
belastningen på miljön, genom användning av fossila
bränslen.
Jag skall inte fördjupa mig så mycket i detta, för
det har vi gjort i andra sammanhang. Vi har gjort det
väldigt grundligt i våra motioner från Miljöpartiet.
Jag skall bara kort beröra några förslag som vi har
lagt fram, vilka leder i den här riktningen.
Det ena är ett övergripande förslag som går ut på
att man använder sig av mindre fasta och mer rörliga
kostnader på fordonssidan. Därigenom blir det inte
någon högre kostnadsbelastning, men man får ett
större incitament för att spara. Vi tycker att skatten på
bensin och diesel skall höjas. Det stimulerar alternati-
va bränslen. Vi beklagar att det inte blev någon höj-
ning av dieselskatten, som det ryktades om tidigare.
Men det är en diskussion som vi får föra i ett annat
sammanhang.
Slutligen tjäntebilsbeskattningen. Vi vet att tjäns-
tebilarna utgör en viktig del av bilparken i vårt sam-
hälle. Vi har tidigare lagt fram förslag om att man
borde kunna använda sig av skattesystemet för att
även när det gäller tjänstebilssektorn verka för en
bättre energianvändning. Även tjänstebilsbeskattning-
en bör användas för att styra mot en bättre miljö.
Jag står naturligtvis bakom de reservationer som
vi har i betänkandet, men för tids vinnande nöjer jag
mig med att yrka bifall till reservationerna 4 och 7.