Herr talman! Det föreliggande betänkandet hand-
lar som sagt om punktskatter. Som Karin Pilsäter sade
handlar det väldigt mycket om olika typer av mil-
jöskatter, produktionsskatter och litet grand om båt-
skatter.
Rent generellt är den här typen av beskattning inte
så vansinnigt enkel. Miljöskatter har man av den
anledningen att man vill minska utsläppen och minska
användningen av vissa miljöfarliga ämnen. Går det
som man vill - och det hoppas jag att det gör - är det
fråga om en skattebas som skall erodera - försvinna -
av sig själv. Därför håller jag med Karin Pilsäter om
att vi skall vara försiktiga med att bygga budgetar på
den här typen av skatter som har en styrande effekt på
beteendet.
En produktionsskatt är ju inte särskilt lyckad. Den
leder till en mängd olika försök från företagen att
undgå den. Det gäller t.ex. elskatten på jordbruk. Det
har här talats om jordbrukare som torkar sin spann-
mål. De kan komma undan elskatten genom att lägga
över torkproceduren och malningsproceduren på en
enskild firma som ägs av hustrun. Då blir det företa-
get faktiskt befriat från elskatten. Den typen av kon-
struktioner skall vi inte behöva ha. Vi bör i stället se
till att reglerna blir vettiga, enkla och funktionella.
Det finns andra produktionsskatter som egentligen
bara har den effekten att man vältrar över kostnaden
på konsumenten. Det blir alltså någon form av kon-
sumtionsskatt. Å andra sidan finns det produktions-
skatter framför allt för den elintensiva industrin som
kanske kan slå ut verksamheter. Man blir helt enkelt
utkonkurrerad på en internationell marknad.
Under en lång tid har vi diskuterat dessa frågor i
skatteutskottet. Hur skall vi lösa problemet med den
energiintensiva industrin om vi fortsätter att ha det här
systemet med produktionsskatter? Man bör kanske ha
en generell elskatt på industrin, men vi bör införa
regler för den elintensiva industrin så att vi inte riske-
rar vare sig tillgången på energi eller lönsamheten i
dessa företag. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi
har det i åtanke när vi skall utforma den framtida
energibeskattningen, vilket är nödvändigt när vi nu
skall genomföra omställningen till ett hållbart samhäl-
le och påbörja kärnkraftsavvecklingen. Då måste vi
diskutera en annan typ av beskattning.
En annan underlig effekt är t.ex. all spillvärme
som går rätt ut i luften och som inte används. Den
beskattas inte. Men så fort spillvärmen används för
uppvärmning beskattas den. Detta är också att ge litet
fel signaler. Vi måste skapa ett system där vi tar vara
på så mycket energi som möjligt. En generell skatt på
spillvärme kan faktiskt ha en styrande effekt så att
man tar till vara på denna energi i betydligt större
utsträckning än vad som görs i dag.
När det gäller vägrafikbeskattningen, beskattning-
en av bensin osv. har vi en skyldighet att nedbringa
CO2-utsläppen. Det kan vi bara göra genom att mins-
ka bilkörningen. Det är intressant att höra moderater-
na. De vill ta bort höjningen av bensinskatten med 25
öre som infördes för något år sedan. Vad ger då en
höjning av bensinskatten med 15 öre per liter? Vad
innebär det i ökade kostnader för en normalbilist som
kör 1 500 mil om året i en bil som drar 0,8 liter per
mil? Jo, det blir 180 kr om året, 15 kr i månaden. Jan-
Olof Franzéns 25-öring medför då en kostnad med 25
kr i månaden. Den 10-öring som föreslås i
KOMKOM medför 10 kr per månad i ökad kostnad.
Detta utmålas av Franzén som att det skulle driva
familjer till ett socialbidragsberoende. Det finns be-
tydligt bättre och mer träffsäkra fördelningspolitiska
åtgärder än att sänka skatten på bensin.
Vi vet vilka problem koldioxiden medför. Franzén
och jag var tillsammans i USA, i Kalifornien. Det var
väldigt roligt att höra om det största problemet där.
Jo, det var den billiga bensinen. På vartenda företag
sade man att trafiken inte längre kunde expandera.
Kommunikationerna var fullkomligt vansinniga. Alla
körde bil för att det var så billigt. Man klarar inte en
expansion i området. Det kan bli en katastrof när man
inte längre kommer fram. Detta bör Franzén fundera
litet grand över. Är det värt detta? Skall vi gynna
privatbilismen? Skall vi sänka kostnaden för den?
Eller skall vi gynna andra transportmedel?
Vi var visserligen på samma resa, men vi kanske
inte hörde exakt samma sak i alla lägen. Det brukar
vara så ibland.
I fråga om alkoholskatten och tobaksskatten finns
det naturligtvis problem. Vi har sett vad tobaksskatte-
höjningen innebar. Jag var emot denna höjning när
den infördes. Jag tror att det är dags att ta upp en
seriös diskussion om var skattesatserna för alkohol
skall ligga och hur vi skall bete oss med dessa.
Men den måste föregås av en litet bättre beredning
än den som har varit. Enmansutredarens, som utredde
tullen, slutsatser är ganska tunna. Det finns andra
exempel. Leif G W Persson och två kamrater har gjort
en utredning som pekar på att en sänkning av
starkspritskatten med 70 kronor på en hel liter
starksprit kanske skulle marginalisera denna handel,
för att det skulle då inte bli vinster i samma utsträck-
ning. Jag tycker att vi skall ta till oss den här typen av
information och väga för- och nackdelar mot varand-
ra. Det är klart att om vi inte efter 2004 får ett för-
längt avtal med EU när det gäller införselkvoterna,
kommer vi att få rejäla problem.
Sedan tar Franzén upp frågan om ölet också. Det
är en väldigt intressant fråga. Visst finns det gräns-
handel nere i Skåne. När jag är på flygplatser roar jag
mig ibland med att titta på taxfree-priserna på öl.
Visst är de lägre, men det skiljer inte så vansinnigt
mycket mellan Systembolagets priser och taxfree-
butikernas priser. För en 33 centiliters burk extra
stark öl, som säljs på systemet, skiljer det kanske en
krona. Större skillnad är det inte. Där ser vi också
vilka marginaler som skapas i taxfree-butikerna. De
anpassar sig efter den marknad som finns. Skulle de
bete sig riktigt marknadsmässigt, skulle de åtminstone
vara nere på samma prisnivå som man har på vissa
ölsorter i Danmark. Men de ligger betydligt högre.
Detta tycker jag är ganska märkligt.
Jag står naturligtvis bakom samtliga reservationer
som vi har i detta betänkande, men för att vinna tid
yrkar jag bifall bara till reservationerna 3 och 9.