Fru talman! Det finns ett stort behov av förnyelse-
arbete i kommuner och landsting. Det kan vi säkert
vara överens om. Det finns också ett stort utrymme
redan i dag för förändringsarbete och förnyelse inom
ramen för det regelverk som finns. Men vi bör natur-
ligtvis vara öppna även för förändringar i kommuner-
nas och landstingens legala regelverk för att stötta en
dynamisk, effektiv och demokratisk utveckling.
När det gäller lagstiftningen om lokala och regio-
nala organs kompetens och konstitutionella uppbygg-
nad är jag av den uppfattningen att det är viktigt att vi
är medvetna om de långsiktiga effekterna av olika
förändringar. Det har varit ett omfattande utredande
under de senaste åren, och det pågår försöksverksam-
het på olika områden och i olika delar av landet när
det gäller dessa frågor. En del permanenta föränd-
ringar har också genomförts.
I dag behandlar vi vissa förändringar när det gäller
kommunernas möjligheter att samverka med varandra.
Jag vill börja med att säga att jag tycker att proposi-
tionen inte är särskilt väl förberedd. På en rad punkter
har utskottet tvingats precisera och ändra i regering-
ens förslag. Men vad som är mer allvarligt är att re-
geringen över huvud taget inte har analyserat sådana
viktiga frågor som förslagens effekter vad gäller
självstyrelse och demokrati ute i kommunerna. Flera
remissinstanser har belyst frågor om demokratisk
legitimitet, om medborgarnas möjlighet till insyn och
varningar om minskad överblick över olika organs
verksamhetsansvar ute i kommunerna.
Men i propositionen behandlar regeringen bara
frågor om effektivitet för de kommunala beslutsfattar-
na och olika organisatoriska och rättsliga frågor. Det
borde vara en självklarhet att förslag som berör kom-
munernas konstitutionella uppbyggnad analyseras ur
ett medborgarperspektiv. Men det lyser totalt med sin
frånvaro. Och så får det faktiskt inte vara när rege-
ringen kommer med förslag av den här karaktären,
och så får det inte gå till i framtiden. Regeringen
behöver ta ett samlat grepp om frågorna om den
kommunala demokratin och medborgarnas möjlighe-
ter att engagera sig i viktiga kommunala frågor.
Jag tror att en del av det bristande förtroende som
det politiska systemet i dag möter har sin grund i att
medborgarna t.o.m. känner sig vilsna i sitt närområde,
dvs. ute i sina kommuner.
Som jag tidigare har sagt har utskottet tvingats
ändra, precisera och komplettera framför allt rege-
ringens förslag till lagtext. Jag skall inte här gå in på
dessa detaljer, utan jag hänvisar till betänkandet.
I kommunallagen regleras vad kommunfullmäkti-
ge i en kommun skall besluta om. Det är frågor som
inte får delegeras ned till kommunstyrelsen eller till
nämnder av olika slag. Dessa regleringar gäller också
landstingen. Det handlar om viktiga frågor som gäller
övergripande mål för verksamheten och som är av
stor vikt för verksamheten. Det är förbehållet kom-
munfullmäktige och landstingsfullmäktige att fatta
beslut i sådana frågor.
I dag behandlar vi frågan om kommunalförbund.
Där föreslår utskottet att det i ett kommunalförbund
skall finnas möjlighet för förbundsstyrelsen att fatta
beslut i dessa övergripande frågor. Det betyder alltså
att frågor som i kommunerna inte får delegeras ned
får i kommunalförbund delegeras ned till en för-
bundsstyrelse, som skall kunna vara ställföreträdare
för förbundsfullmäktige, som det heter.
Jag tycker att det är litet underligt att man i ett
kommunalförbund, som diskuterats väldigt mycket
när det gäller frågan om insyn och demokrati, alltså
ett indirekt valt organ, skall göra dessa övergripande
beslut ännu mer otydliga och gömma undan dem för
medborgarnas insyn genom att delegera ned dessa
frågor till en styrelse som dessutom inte har öppna
sammanträden.
Regeringen säger i sin proposition på s.71 följan-
de om den här frågan:
"En nyhet är att medlemmarna i förbundsordning-
en får föreskriva att förbundsstyrelsen skall vara ställ-
företrädare för den beslutande församlingen och att
den får fatta beslut som i kommuner och landsting
annars ankommer på fullmäktige."
Det sägs inte ett enda ord mer i den löpande tex-
ten, och det finns inte ens en lagregel som reglerar
denna verksamhet. Det finns inte ett enda motiv till
varför man gör på detta sätt och än mindre någon
analys över huvud taget när det gäller möjligheterna
till insyn och vad det betyder att överlåta övergripan-
de målsättningsbeslut till en sluten styrelse.
Utskottet säger att den här nyheten åtminstone bör
framgå i en lagregel och har ett förslag till en sådan.
Vad säger då utskottet när det gäller motiveringen till
detta förslag? Utskottet säger: "Enligt utskottet bör
denna möjlighet finnas. Det kan bli fråga om stora
områden som kommunalförbundet skall ansvara för.
Att kalla in fullmäktige varje gång som beslut skall
fattas kan te sig opraktiskt."
Detta är hela motiveringen. Jag skulle vilja säga
följande. Om det är ett kommunalförbund som omfat-
tar stora, viktiga och omfattande frågor finns det väl
desto större skäl för förbundsfullmäktige, som åtmins-
tone indirekt är vald av förbundsmedlemmarna, att
fatta besluten. Det kan inte vara något skäl till att man
skall delegera ned det till en liten styrelse.
Utskottet säger att det kan te sig opraktiskt att
kalla in fullmäktige varje gång som beslut skall fattas.
Men det handlar inte om detta. Alla beslut som fattas
inom kommunalförbund är ju inte av övergripande
målsättningskaraktär. Det finns en mängd löpande
beslut som förbundsstyrelsen naturligtvis kan fatta
beslut om och då förbundsfullmäktige inte behöver
kallas in.
På en del håll är det kanske t.o.m. på det sättet att
det är tveksamt om alla kommuner kommer att vara
representerade i förbundsstyrelserna. Det betyder
alltså att de deltagande kommunernas representanter
inte ens får vara med och fatta beslut om de övergri-
pande målen och riktlinjerna för verksamheten.
Fru talman! Detta kan tyckas vara en liten detalj-
fråga. Men jag måste säga att jag tycker att det är en
fråga av mycket stor principiell vikt om det är på detta
sätt som det skall gå till i framtiden när det gäller
förnyelsearbetet och de kommunala demokratiska
frågorna. Jag måste säga att jag är mycket förvånad
över att Centerpartiet, som är ett decentralistiskt parti
och som vill ge medborgarna större inflytande, har
gått med på detta i utskottet. Det förvånar mig storli-
gen. Min fråga till Centerpartiet är naturligtvis: Är det
på detta sätt som förnyelsearbete skall gå till i framti-
den, att medborgarna skall få mindre insyn och att det
skall vara mer av indirekt demokrati och slutna rum
när det gäller den kommunala verksamheten?
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.