Herr talman! När nu Mats Berglind läser innantill
i propositionen för att göra vissa förtydliganden vill
jag slå upp en text som gör mig mycket förbryllad.
När det gäller offentlighet och sekretess står det i
propositionen att en gemensam nämnd är att anse som
en självständig myndighet och att sekretess därför
gäller som huvudregel mellan nämnden och fullmäk-
tige respektive andra nämnder.
Den formuleringen begriper jag inte. I Sverige är
det ju offentligheten som är huvudregel medan sekre-
tessen uppstår först sedan sekretesslagen kommit in i
bilden och det finns stöd att sekretessbelägga med
anledning av den. Vad menas med formuleringen om
att sekretess är huvudregel, Mats Berglind? Detta är
någonting fullständigt nytt för mig.
Hur skall förresten den gemensamma nämnden
agera om den vill ha ut gamla sekretessbelagda hand-
lingar i olika ärenden som den kan tänkas behöva i sin
verksamhet? Vi kan också vända på det hela. Om
uppgifter hos en gemensam nämnd omfattas av sekre-
tess kommer sekretess att gälla mellan den gemen-
samma nämnden och andra nämnder i de samverkan-
de kommunerna. På den här punkten kommer det att
uppstå en hel del problem.
Sedan blir jag nästan stum när jag förstår att Mats
Berglind är helt ovetande om att kommuner och
landsting under senare år har börjat driva alltfler delar
av sin verksamhet på områden som inte kan anses
ligga inom deras formella kompetens och naturliga
verksamhetsområden. För att bara nämna några ex-
empel är kommunerna verksamma inom så vitt skilda
områden som energi, vatten och avlopp, budbilstrans-
porter, gräsklippning och sekreterarservice. Vi hade
en debatt om kommunala bidrag här i riksdagen för en
tid sedan. Då var det ett stort antal konstiga exempel
som omnämndes.