Herr talman! Jo, jag förstår. Jag har själv släkt över nästan hela jorden, även om jag inte har hunnit resa så mycket än. Men jag har vänner och bekanta över hela jorden.
Det som sas var, såvitt jag kunde höra, analysen att när samhället förändras i mycket snabb takt och personer inte längre känner sig hemma - när tryggheten där man känner sig hemma i sitt land och med sina traditioner ruckas - uppstår det konflikter. Det uppstår allt ifrån konkreta konfliktytor till främlingsfientlighet. Man känner att man hamnar i utanförskap, antingen man är infödd eller har kommit hit, och personer hamnar i separata grupperingar.
Det jag frågade efter var vilka lösningar som konkret föreslås för att komma till rätta med den känsla som finns där, vare sig man vill det eller inte. Det handlar trots allt inte bara om att möjliggöra för arbete och att man ska kunna bo var man vill utan också om att man ska ha en trygghetskänsla och en samhällsgemenskap. Den fysiska, faktiska nationsgränsen är kanske fiktiv. Det finns ingen gräns som gör att jag inte kan flytta min fot. Men däremot finns seder, traditioner och gemensamma referensramar. Det finns nationer som håller oss samman. Dem kommer man inte ifrån genom att kalla dem luddiga eller påhittade.