Herr talman! Annika Qarlsson kommer in på jobbpolitiken, och jag kan förstå att hon vill prata bort jämställdhetspolitiken.
Den budget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet lade fram innehöll åtgärder som främjade jämställdheten med 1,5 miljarder. De åtgärderna hade inte räckt för att få ett jämställt Sverige, men de hade fört jämställdhetspolitiken i rätt riktning. Vi behöver såväl politik som attityder och värderingar ute i samhället.
Allianspartierna har låst ihop sig så att de inte ens kan driva den politik inom jämställdhetsområdet som de står för var för sig, utan de ser till att det inte blir någon större skjuts framåt på det området.
Det är faktiskt så, Annika Qarlsson, att 70 procent av alla jobbskatteavdrag går till män. Om man går tillbaka till den förra regeringen ser man att det står klart och tydligt i deras budgetproposition att kvinnor kan få mer om de fullt ut skulle gynnas av jobbskatteavdraget.
Som det ser ut nu är de som förlorar mest på det budgetalternativ som vann här i kammaren, Alliansens förslag, de med lägst inkomster. De förlorar många hundralappar varje månad. Annika Qarlsson vet precis lika väl som jag att det är flest kvinnor i den gruppen.
Annika Qarlsson talar om andra saker än vad detta handlar om: att föra en jämställdhetspolitik som är värd namnet. Det var det vi lade fram förslag om, och det har försvunnit med er politik.