Fru talman! Vi behandlar nu två betänkanden. I
SfU2 behandlas utgiftsområdet på det här avsnittet
och skrivelsen från regeringen. När det gäller betän-
kande SfU2 har vi kristdemokrater inga yrkanden,
eftersom vi har våra anslagskrav i ett särskilt yttrande.
När det gäller betänkande SfU7 har det redan yr-
kats bifall till alla de reservationer som vi kristdemo-
krater är med på. Så om jag avstår tjänar inte kamma-
ren någon tid på det. Jag kan därför med gott samvete
yrka bifall till alla fyra reservationerna, nämligen 4, 5,
6 och 8.
Inom utgiftsområde 8 i statsbudgeten behandlar vi
både migrationspolitik och integrationspolitik. Som
en del andra talare har sagt har vi nyligen debatterat
integrationspolitiken ganska ingående här i kamma-
ren. Det kan man nog säga utan att överdriva. Så jag
tänker inte uppehålla mig vid detta heller.
Men jag vill ändå ta upp frågan om DO-ämbetet,
som ju berör integrationspolitiken. Det har också att
göra med utgiftsområdet. Vi kristdemokrater var
starka motståndare till det ursprungliga regeringsför-
slaget att involvera DO i ett nytt integrationsverk.
Jag vill gärna framhålla att när det gäller att få
fram en motor i arbetet mot rasism och främlingsfi-
entlighet vill vi i stället stärka DO-ämbetet.
Det finns några saker som krävs. Det ena är att
DO måste få ett rejält verktyg som DO kan använda.
Det hoppas vi att DO skall få i och med det förslag
som har framförts nu när det gäller en lag mot etnisk
diskriminering i arbetslivet. Den blir möjlig att an-
vända på ett helt annat sätt än den urvattnade lag som
gäller i dag. Så det verkar väl ganska lovande. Men
sedan behövs det också mer resurser i form av pengar
än de som JO har i dag. Därför vill vi tillföra ytterli-
gare 5 miljoner till DO-ämbetet till det nygamla an-
slag som finns med i utskottets betänkande. Det tyck-
er vi naturligtvis är bra.
Så till migrationspolitiken. Jag skall inte uppehålla
mig länge vid det temat eftersom vi får anledning att
återkomma till våren, skulle jag tro, med de specifika
yrkanden som vi i motion har haft på det här området.
De kom inte med i behandlingen av utgiftsområdet.
Jag vill framhålla det som ändå är det grundläg-
gande för oss kristdemokrater, det som är den princi-
piella grunden för oss i vår syn på migrationspoliti-
ken. Vi ser den demokratiska utvecklingen som vi har
haft i Sverige under hela det här århundradet och som
har varit styrt av humanistiska och kristna grundvär-
deringar som det som även fortsättningsvis skall ligga
till grund för svensk migrationspolitik.
Jag har tidigare sagt och säger igen att vi kristde-
mokrater anser att det är vår plikt att bistå människor i
nöd därför att vi skall respektera alla människors lika
värde. Att detta är vår plikt är ett moraliskt ställnings-
tagande. Vi skall därför ha en generös, tydlig och
uthållig migrationspolitik.
Denna politik kommer att utsättas för påfrestning-
ar av olika slag under olika tider och förhållanden i
Sverige. Det gäller inte minst i samband med det som
vi har upplevt under senare år, nämligen de ekono-
miska påfrestningar som den kris som vi har gått
igenom medfört för vårt land och vårt folk. Man kan
inte ge efter för dem som utnyttjar detta tillfälle till
kraftiga angrepp, utan det gäller att hålla stånd mot
angreppen på migrationspolitiken.
Man får inte börja bli populistisk och förlora
grunden för sina ställningstaganden utan måste då
verkligen stå fast. Man kan möta angrepp av typen att
varenda krona i statens budget till just det här politi-
kområdet skulle vara lånad. Sanningen är naturligtvis
att lika stor del på det området är lånad som på alla
andra politikområden, även dem som mest berör bara
etniska svenskar. Det finns i det läget naturligtvis en
skyldighet för våra politiska partier tillsammans med
frivilliga organisationer m.fl. att föra ut de demokra-
tiska grundvärderingar som vi har byggt vårt land på.
Det finns inte rena matematiska samband mellan
vad vi bör göra vid ett visst givet tillfälle i flyktingin-
satser och statens inkomster och utgifter på andra
områden. Vi måste också bygga på en folklig förank-
ring. Det betyder att vi vid vissa tillfällen har en stor
uppgift framför oss. Vi har haft under de år som har
gått - och jag tror att så är fallet också ett tag till
framöver - en stor uppgift i att förankra en sådan
grundläggande syn som jag har velat ge uttryck för, så
att vi kan upprätthålla viljan till insatser för männi-
skor i nöd och för människor på flykt i vårt land. Det
är oerhört viktigt.
Jag vill också säga någonting om det betänkande
som berör återkallelse av uppehållstillstånd. Jag skall
inte bli mångordig utan vill bara säga att vi precis som
i utredningsbetänkandet står fast vid att tre år bör
gälla som preskriptionstid. Vi har funderat igenom
frågan vilken tidsperiod som man bör räkna och
kommit fram till att det är rimligt att räkna vistelseti-
den från tidpunkten för ansökan om uppehållstill-
stånd.
Vi kristdemokrater har också övertygats om att det
är rimligt att ha övergångsbestämmelser. Vi stöder
därmed Vänsterpartiets motion med det kravet.