Fru talman! Huruvida det var bra eller dåligt att Jan Ertsborns utredning inte genomfördes i sin helhet kan vi diskutera. Jag ger mig inte in i den diskussionen. Jag hade själv gärna sett att mer av det som Jan Ertsborn föreslog hade blivit verklighet. Nu blev det inte så. Lagen stiftades på i stort sett det sätt som Jan Ertsborn var inne på men inte helt och hållet, och det har då fått konsekvenser.
Jag redogjorde för ett rättsfall som jag pluggade in inför den här debatten och konstaterar att tiden som krävs för att bli skuldfri är lite drygt fem år. Det innebär att många inte blir föremål för skuldsanering som var avsikten. Det här är också saker som man måste titta på, precis som man i den andra utredningen som jag har redogjort för ska titta på hur det kommer sig att man hamnar i skuldsituationer över huvud taget.
Det är viktigt att sammanfoga de bägge frågeställningarna varför skuldutsättning uppstår och vad vi kan göra när skuldutsättning har uppstått för att göra människor skuldfria utifrån de förutsättningar som ges.
Jag tycker, fru talman, att Hillevi Larsson far lite med osanning när hon säger att utredningen inte kommer att redovisas inom den här mandatperioden. Båda utredningarna beslutades den 12 april 2012, och enligt vad jag ser ska uppdraget redovisas den 1 oktober 2013. Vi talar om drygt ett år. I min värld är det drygt ett år om man räknar bort en eller två sommarmånader. Men det kan tänkas att en utredare jobbar även på sommaren, och då blir det ett och ett halvt år. Jag kan inte säga att det är en speciellt lång tid för en utredning. Jag håller inte med om den bilden.