Herr talman! Det är också ett sätt att försöka lyfta över fokus för att slippa svara på en fråga. Jan Emanuel vet att på de två minuter jag har till mitt förfogande kan jag inte gå in i och tala om de sakerna. Jag skulle ändå vilja påstå att regeringen lägger fram det ena förslaget efter det andra som kan öka problemen. Jag tänker inte minst på Svenska Spel och hur man arbetar nu. Ändå vet man att spelberoende är ett svårt problem. Man måste ta sitt ansvar när man sitter i regeringen, är Göran Persson och har 20-22 statsråd vid sin sida. Då måste man ta ansvar.
Jan Emanuel Johansson talade om Strindberg. Det är ju spännande. Jag vill gärna tala om jultomten, som jag gillar. Men nu heter jultomten Göran Persson eller Jan Emanuel Johansson. Jag tror ju inte på jultomten. När det är valår kommer jultomten och serverar olika julklappar. Folk vill veta vad det är i det stora röda paketet med vita snören som är lockat och krusidulligt och ser så vackert ut. Någon öppnar det och ser att det är tomt.
Det är ju innehållet, verkstaden och förslagen som folk vill lyssna till.
Jag hade varit väldigt glad om jag hade stått här i dag och inte behövt svartmåla någonting. Tyvärr är mycket av verkligheten inom psykiatrin i dag ganska mörk. Det är mörkt för många människor, för många anhöriga och för väldigt många grannar.
Vi pratar om Plattan och hemlöshet. Jag deltog vid ett tillfälle förra året i en diskussion om detta. När de berättade hur många år det kan ta innan de kan få en bostad blev jag djupt berörd och undrade: Lever vi egentligen i ett välfärdssamhälle? Vad är det som konkret gör att vi ska lita på Jan Emanuels ambitioner i dag?