Herr talman! Vården av människor med psykisk ohälsa och sjukdom är eftersatt. Det tror jag att vi alla kan vara överens om. Även om en stor del av patienterna med psykiatriska diagnoser får bra och adekvat hjälp är det Folkpartiets uppfattning att bristerna inom svensk psykiatri är stora. Då talar vi inte bara om det fåtal patienter med svår psykisk störning som begår våldsbrott och som vi läser om i tidningarna, utan vi talar om alla dem som under någon period av livet lider av psykisk ohälsa, om dem som efter en närståendes död, efter en trafikolycka eller annat trauma är i behov av hjälp för att orka vidare och kanske för att slippa ett långvarigt lidande.
I en interpellation till statsrådet Ylva Johansson, som besvarades den 8 februari 2005, tog jag upp frågan om det långsiktiga stödet till dem som på olika sätt drabbades av naturkatastrofen i Asien. Samtidigt frågade jag hur psykiatrin ska klara av dessa personer, både på kort och på lång sikt, när vi vet att inte ens övriga patienter i dag får tillgång till vård. Statsrådet försäkrade mig i sitt svar att hon även fortsättningsvis kommer att upprätthålla nödvändiga kontakter för att hålla sig väl informerad om utvecklingen av både kort- och långsiktiga behov inom sjukvård och socialtjänst.
Trots detta får vi ständigt rapporter om att de som drabbades av naturkatastrofen inte får den hjälp som de behöver, och vi vet att inte heller andra personer som behöver hjälp får det eller får vänta orimligt lång tid. Eftersom statsrådet Ylva Johansson inte är närvarande måste jag naturligtvis ställa frågan till majoriteten: Hur kan det se ut på det här viset trots extra pengar, trots en psykiatrisamordnare, trots olika löften om förbättringar och all den debatt som vi haft kring dessa frågor både i riksdagen och i medierna?
Från Folkpartiet har vi, herr talman, en lista på brister och naturligtvis även förslag till förbättringar.
Brister finns främst inom barn- och ungdomspsykiatrin där köerna är långa.
Tusentals patienter är utskrivna från psykiatrin och får inte den hjälp och det omhändertagande som de har rätt till.
Dödligheten är hög bland dessa människor.
Andelen psykiskt sjuka bland hemlösa har ökat påtagligt.
Alltför många människor som lider av depressioner kommer inte under vård över huvud taget.
Trycket på de få slutenvårdsplatser som finns kvar är ofta mycket hårt.
Därför är det, herr talman, helt nödvändigt med nya reformer inom psykiatrin, och kvaliteten i vården måste bli bättre. Psykiatrin måste förstärkas i den förebyggande delen genom samverkan med husläkarna och genom utvecklingen av psykosocial kompetens inom primärvården. En särskild behandlingsgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin är mycket viktig och något som vi föreslår. Vi behöver också en förbättrad lagstiftning och ett tillräckligt antal vårdplatser. För att klara detta behövs naturligtvis större bidrag till psykiatrin, till och med större än vad regeringen föreslår under hela perioden 2006-2008. Det har Folkpartiet också föreslagit i sin budgetmotion.
En grupp som kommit i skymundan, herr talman, är de äldre som inte alls får den uppmärksamhet inom vården som de behöver och förtjänar. Ändå vet vi att förekomsten av psykisk ohälsa ökar med stigande ålder. Det handlar om både demenssjukdomar och depressioner. En fjärdedel av de äldre över 75 år behöver hjälp för psykiatriska problem.
De allmänpsykiatriska klinikerna prioriterar ofta andra grupper. De geriatriska klinikerna prioriterar akuta somatiska tillstånd. Därför, herr talman, behövs en utbyggnad av specialiserade vårdenheter för psykogeriatrik med tillgång till slutenvård för äldre med psykiska sjukdomar. Det finns också en brist på platser i lämpliga boendeformer för äldre med psykiska diagnoser. Yngre som drabbas av svåra psykiatriska besvär remitteras till en specialist medan äldre ofta behandlas av allmänläkare med anknytning till boendet.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till vård efter behov, oavsett ålder. Det ska bli intressant att se om Socialdemokraterna i sin kommande äldrekampanj tar upp den aspekten vad gäller de äldre. Folkpartiet har i sin motion föreslagit att psykiatrisamordnaren ska få ett tilläggsdirektiv där de psykiskt sjuka äldre och deras livsvillkor beaktas.
Herr talman! Som jag tidigare nämnt är för tidig död vanlig bland människor med psykisk ohälsa, och det handlar ofta om självmord. Upp till tre fjärdedelar av dem som begår självmord har uppvisat ett eller flera symtom på depression. Genom en effektiv förebyggande verksamhet skulle antalet självmord kunna minska. Det finns ett riksdagsbeslut om att ett handlingsprogram för självmordsprevention ska utarbetas. Uppdraget har gått till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Det är bra att vi äntligen får ett handlingsprogram för självmordsprevention, men vi från Folkpartiet anser att det hade varit betydligt bättre om uppdraget i stället gått till Nationellt centrum för suicidforskning, som är landets främsta experter på området.
Herr talman! Som Magdalena Andersson sade i sitt anförande har de fyra borgerliga partierna lagt fram ett förslag med tio punkter för en förnyad psykiatri. Det är tio viktiga punkter för den förnyelse som vi från Folkpartiet anser är nödvändig. En del av dessa punkter har jag redan berört i samband med att jag fört fram Folkpartiets motionsförslag. Inte heller de flesta av de andra förslagen är för Folkpartiets del nya. Vi står naturligtvis bakom dem och har också drivit dem tidigare. Nu har vi ett gemensamt program för vad vi först av allt vill ta itu med. Det behövs säkert mer än vad som föreslås i dessa tio punkter.
Rättspsykiatrin har drabbat psykiatrin i landstingen hårt. Väldigt många patienter har hamnat i skymundan eftersom man i stället varit tvungen att ta hand om dessa människor - som naturligtvis också ska ha den vården.
Det är väldigt viktigt att de som blivit dömda till rättspsykiatrisk vård får en bra vård. Men det förekommer att den tränger undan vård för andra människor - de äldre och de unga. Jag vet att det finns landsting som har dragit ned på barn- och ungdomspsykiatrin för att betala för rättspsykiatrin. Då måste vi inse att det är fel någonstans. Staten behöver ta över ansvaret för rättspsykiatrin. Den ansvarar ju också för lagstiftningen om detta och för domstolarna.
Det är bra att vi har enats om ett tillkännagivande i det här betänkandet. Vi hoppas att det också snart kommer att leda till att det blir en förändring när det gäller finansieringsansvaret för rättspsykiatrin, så att de olika landstingen på ett annat vis kan ägna sig åt den psykiatri som är så viktig för så många av oss människor. Vi vet aldrig vilken dag vi själva drabbas. När det händer vill vi kunna få psykiatrisk vård, lika väl som vi vill få vård för andra sjukdomar som vi kan drabbas av.
Herr talman! Jag står bakom Folkpartiets samtliga reservationer i betänkandet men yrkar nu bifall bara till reservation 2.