Herr talman! Situationen för människor med psykiska problem eller psykiska sjukdomar är, som vi har hört från många talare tidigare här, inte bra. Självklart måste den förbättras. Det finns fortfarande många brister. Hälften av kommunerna har exempelvis inte ens genomfört en inventering av de behov som finns hos de människor i kommunen som har psykiska funktionshinder. Det är nödvändigt med en förbättrad samordning mellan myndigheter, kommuner och landsting - det har flera sagt - om de som har olika psykiska vårdbehov ska kunna få rätt vård i rätt tid.
Förbättringar sker, som på alla andra områden, oftast alltför långsamt. Därför kan det vara viktigt, tror vi, att stärka rättighetslagstiftningen även för dem med psykiska funktionshinder.
Vårt moderna välfärdssamhälle bjuder oss på väldigt mycket. Det bjuder oss på dioxiner, PCB, DDT, mjukgörare, flamskyddsmedel, ett helt smörgåsbord av antibiotika i olika former, antidepressiva läkemedel, konserveringsmedel, tungmetaller och mycket annat som påverkar vår hälsa på medvetna och omedvetna sätt.
Redan som väldigt unga kan vi ha oturen att få frikostig tillgång till exempelvis filmer som beskriver hur människor bryter ned, krossar och förstör andra människor, bilder som visar hur en del rentav njuter av att slå sönder människoliv. Det finns musik som förhärligar våld, reklam som använder våld som metod för att locka kunder och tidningar som beskriver lika ruskiga saker som filmerna.
Vårt samhälle skapar alltså inte bara det som vi kallar för välfärd. Det finns även en baksida som handlar om ångest, ohälsa och förfall. Som någon sade tidigare här: En del svälter sig sjuka, och andra äter sig till ohälsa. Många kan inte låta bli att titta fast de vet att de inte kan sova med alla bilder på näthinnan. Det har nog egentligen aldrig funnits så många droger och flyktvägar från verkligheten som det finns i dag.
Jag påstår inte att det är samhällsbyggets fel att det är så här illa. Jag försöker inte heller säga att det var bättre förr. Jag bara konstaterar att i detta välfärdsbygge lyckas vi inte riktigt så som vi antagligen allesammans skulle vilja. Många har det svårt i vårt land och utvecklar ohälsa på många olika sätt, och ibland kan det leda till psykiska besvär och behov av psykisk vård.
Herr talman! Miljöpartiet står bakom det betänkande som vi nu lägger på riksdagens bord. Även om vi naturligtvis utgår ifrån att det av utskottet föreslagna tillkännagivandet ska leda till att regeringen skyndsamt arbetar fram en proposition utifrån Psykansvarskommitténs betänkande har vi dock valt att i utskottets betänkande markera en del av de frågor som vi kanske tycker är lite viktigare än andra med hjälp av tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Vi tycker att det är viktigt med helhetssyn på alla politikområden. Förebyggande arbete är ofta ett väldigt bra exempel på det, vilket vi också markerar. Vi anser att det är väldigt viktigt att vi bygger ett samhälle där vi alla har tid för varandra - och då tid som medmänniskor, inte bara som kunder, klienter eller arbetskamrater. Brist på sådan tid kan vara en av många orsaker till de problem som vi ser i vårt moderna, hektiska och rationella samhälle. Den effektiva människan kanske inte självklart alltid är den lyckliga människan.
Var och en borde ha tid att vårda sina egna relationer och det egna nätverket så att det finns nära människor att luta sig emot de gånger som tillvaron av någon anledning sviktar. Det är en orsak till att vi till exempel driver kravet på arbetstidsförkortning. Men självklart finns det gränser för vad vänner kan klara av, och då är det viktigt att samhället har ett skyddsnät som fungerar.
Vår reservation 6 tar upp flera aspekter på tillgänglighet, bemötande och brukarstöd. 60 % av kommunerna bedriver ingen uppsökande verksamhet alls trots att det här ofta handlar om människor som själva har väldigt svårt att söka den hjälp de så väl behöver. Här måste det självklart bli en ändring. En sak vi föreslår är ett ökat stöd till brukarrörelserna, något vi tror kan förbättra samhällets möjlighet att nå denna grupp.
Att den enskilde inte får den vård som han eller hon behöver på grund av att huvudmännen tvistar om ansvaret har också många tagit upp, och det kan inte heller vi acceptera. Det är viktigt att man får den vård man har behov av. En sådan här tvist måste naturligtvis lösas utanför bemötandet och omhändertagandet. Den får parterna sköta efteråt. Man måste få den vård man har behov av omedelbart.
Psykiska problem kan kosta barn och ungdomar livet. Psykosociala faktorer är inblandade i de flesta dödsfall som drabbar tonåringar. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga män i åldern 15-29 år. Självmord är faktiskt en vanligare dödsorsak än trafikolyckor i alla åldersgrupper. Även bland unga kvinnor är självmord en av de vanligaste dödsorsakerna.
Jag hörde någon nämna en annan siffra, men den jag har fått är att 10-15 % av alla barn söker barnpsykiatrisk konsultation någon gång under uppväxtåren. Dessa problem skapar naturligtvis lidande även hos familj och närstående.
Herr talman! I reservation 9 tar vi upp andra gränsdragningsfrågor som kan skapa problem. Först har vi åldersgränsen mellan å ena sidan barn- och ungdomspsykiatrin och å andra sidan vuxenpsykiatrin. Vi anser att det borde finnas en betydligt större flexibilitet i intervallet 18-25 år för att man ska kunna förhindra onödiga avbrott och förflyttningar mellan de olika vårdformerna. Vi anför i vår reservation att Socialstyrelsen borde få i uppdrag att titta på ett regelverk som kan göra det möjligt att komma ifrån den problematiken.
Sedan har vi problemet med öppenvård kontra slutenvård. Det finns barn som får vänta inte bara månader utan år på den slutenvård de har behov av och då tvingas vänta i en vårdform som inte kan ge dem det adekvata stöd de behöver. Vi vill alltså att regeringen återkommer med förslag på hur man löser detta, eventuellt med någon form av garanti.
I reservation 25 pekar vi på behovet av översyn av organisationen. Det har också flera talare nämnt tidigare. Det förekommer att patienter som har olika behov av vård och som även omfattas av olika säkerhetsnivåer blandas på ett olyckligt sätt, och det får en negativ inverkan på behandlingsresultatet. Det är ju en brist som även skapar onödig oro hos anhöriga. Man kanske inte ska säga onödig, det kan faktiskt vara befogad oro.
Vi har också påpekat att tillgängligheten till terapeutiska samtal måste bli bättre även inom den nära vården. Vi utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur primärvården kan bli bättre rustad för att klara behoven av psykiskt stöd genom samtal och mentalt stöd redan tidigt ute i samhället.
Vår förebild är hämtad från Australien, där den psykiatriska vården, psykoterapeutiska behandlingar inklusive psykoanalys, är kostnadsfri och lättillgänglig. Vi är övertygade om att det är lönsamt och att det finns många sjukdagar att vinna med en bättre närhet och avvaktar därför snarast ett förslag från regeringen på området.
Herr talman! Det finns väldigt mycket att göra på det här området. Så kan man sammanfatta de anföranden som har hållits. Vi hoppas att vi ska kunna få väljarnas förtroende att jobba med detta under den kommande mandatperioden.
Vi har tre reservationer, herr talman, men jag väljer för tids vinnande att yrka bifall enbart till reservation 9.