Fru talman! Jag vill anknyta till det svar som mi-
nistern har lämnat. På slutet står det att en av ut-
gångspunkterna för denna proposition, alltså den som
kommer på fredag, är att man skall miljöanpassa
transportsystemen. Jag vill ge inlandsaspekter på
denna kustbana. Många gånger har jag hört argument
från mina hemtrakter där man säger: Du kan väl inte
tycka att Botniabanan är så bra, eftersom du kommer
från inlandet, och det här är ju en kustbana. Jag måste
erkänna att allra först när jag fick höra om Botniaba-
nan var jag tvärnegativ. Men jag ändrade mig väldigt
snabbt, efter att ha tänkt igenom saken litet grand.
Jag skall bara ta upp en detalj, en inlandsaspekt,
och det gäller råvaruförsörjningen till två av våra
stora industrier som ligger vid kusten, nämligen Hu-
sum och Obbola. De industrierna skulle bli försörjda
med järnväg via en Botniabana. De får nu sin råvara i
huvudsak från inlandet och nästan uteslutande per
lastbil, eftersom det är kostsamt att lyfta över virket
från lastbil till järnväg uppe vid Inlandsbanan och
sedan lasta om det till lastbil igen nere vid kusten. Det
blir för dyrt. Därför går lastbilarna nu på vägarna från
inlandet till dessa industrier.
Det är inte få lastbilar, det är väldigt många lastbi-
lar. Det råder väl inget tvivel om att det skulle vara en
kraftfull miljöanpassning av transportsystemet om
tvärbanorna Storuman-Hällnäs, Forsmo-Hoting kun-
de utnyttjas mycket mer för rundvirkestransporterna
till de här industrierna. Och det skulle vara möjligt om
Botniabanan byggs. Det är alltså inte bara så att Bot-
niabanan har stor betydelse för framtiden i kuststä-
derna och för deras utveckling, som är mycket vä-
sentlig, utan även för skogsbruket i inlandet har Bot-
niabanan stor betydelse.