Fru talman! Det var en borgerlig regering som införde LSS under den dåvarande folkpartistiske socialministern Bengt Westerbergs ledning. Jag delar min föregångare i talarstolen Maj Karlssons syn att det inte finns någon som helst tvekan om att ledamoten Bengt Eliasson har ett oerhört starkt engagemang i de här frågorna. Vi hörde också i talarstolen att detta är dna:t i Liberalernas politik, och det gläder mig verkligen.
Samtidigt, fru talman, blir jag orolig. Under de senaste åren, trots fina ord i talarstolen - också i dag - röstar Liberalerna nej till förslag som skulle kunna göra verklig skillnad i vardagen för människor med funktionsnedsättning. I det här fallet, fru talman, syftar jag på detta med att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet. Det är ju den bedömningen - det vet ledamoten - som är kritisk och som gör att så många i dag faller ur systemet.
Jag undrar, och jag tror att det är många som tittar på debatten som också gör det: Varför, fru talman, röstar Liberalerna återigen nej till skarpa förslag här i riksdagen som skulle kunna leda till att samtliga grundläggande behov blev assistansberättigande i sin helhet?