Fru talman! Tack, Bengt Eliasson, för svaret!
Jag är till 98 procent säker på att det i budgeten står att den här satsningen avslutas. Därför har vi sverigedemokrater valt att budgetera för ett fortsatt sådant stöd. Om det verkligen är så att Bengt Eliasson menar allvar med detta kanske det är någonting han bör se över inför kommande budgetar. Jag tycker att det är ett viktigt stöd som faktiskt behövs.
Jag vill lyfta upp en annan sak. Bengt Eliasson talade i replikskiftet med Pia Steensland om riksdagens arbete och att det finns många reservationer där var och en håller på sitt. Det var precis det jag lyfte upp i mitt anförande. Om vi bara pratar ihop oss och tittar på gemensamma åsikter och var vi har minsta gemensamma nämnare skulle vi kunna få igenom många fler förslag.
Det blir lite märkligt. Jag återkommer till skillnaden mellan det man säger i ett anförande och hur man agerar. Väljer Bengt Eliasson och hans parti att avstå från att hålla med om en massa förslag, som de ser är bra, bara för att de inte själva har lagt fram dem? Jag förstår inte riktigt resonemanget.
Om det finns bra förslag, som på riktigt skulle göra skillnad för dem som är i behov av stöd, måste det också finnas möjlighet att släppa prestigen och att rösta på de förslag som är bra, till exempel förslaget om att alla grundläggande behov ska vara assistansberättigande i sin helhet. Tycker inte Eliasson att det vore ett bra förslag att stödja?