Fru talman! Även om lagstiftningen är tydlig med att verksamheterna på våra LSS-boenden ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet fick vi i höstas ta del av en förfärlig granskning i SVT som visade på grava missförhållanden på LSS-boenden. Personer blev inlåsta och utsatta för kränkande behandling. Reportaget har satt djupa spår inom mig och säkert alla andra som tog del av nyheten. Tyvärr vidimeras bilden av forskare på området.
Regeringen och utskottet agerade snabbt. Berörda myndigheter och organisationer kallades in. Sedan dess har regeringen givit ett antal myndighetsuppdrag på området. Bland annat ska Socialstyrelsen se över kompetensen hos personal som arbetar på boendena. Om brister ses ska man komma in med förslag på förbättringar. Man ska även tillsammans med Inspektionen för vård och omsorg och Sveriges Kommuner och Regioner föreslå åtgärder.
Socialstyrelsen ska också ta fram ett samlat kunskapsmaterial om personlig assistans. Och IVO ska redovisa tydligt hur de agerar om de finner brister på LSS-boenden. Naturligtvis har kommuner och aktörer som driver verksamheten det yttersta ansvaret.
Trots kraftfull lagstiftning och andra styrande dokument sker detta. Det måste innebära att vi måste fokusera mer på personalen och på arbetsgivarens roll. En god omsorg och ett gott bemötande handlar mycket om grundläggande kunskaper och värderingar. Det är där insatser ska göras. Samtidigt ska arbetsmiljön och chefsrollen stärkas. Alla människor ska kunna känna sig trygga och säkra. Ingen ska behöva utsättas för kränkande behandling.
Fru talman! Insatserna för särskilt stöd och särskild service är en unik rättighetslag som ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Vi socialdemokrater har som övergripande mål att den personliga assistansen och assistansersättning ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Men alltför många blir inte beviljade LSS eftersom det under ett tiotal år har gjorts flera juridiska tolkningar som har medfört snäva tillämpningar.
Vi får ofta kritik av oppositionen för att regeringen gör för lite och för sent. Viss kritik är befogad, men det har också funnits möjligheter för tidigare regeringar att agera.
Fru talman! Jag menar att regeringen har vidtagit många åtgärder, och fler lagförslag är på gång. Redan under förra mandatperioden tog vi flera beslut för LSS. En genomgripande LSS-utredning gjordes. Remissvaren som har kommit in analyseras nu och sammanställs i Regeringskansliet. Vi stoppade också tvåårsomprövningar, eftersom hela reformen var i gungning.
Fru talman! Funktionshinderspolitiken har fått stort utrymme i januariöverenskommelsen. Ett antal skarpa förslag ska genomföras. Delen som rör andning och sondmatning är klar.
Fredrik Malmberg utreder hur rätten till assistans ska stärkas för personer med behov av egenvård och tillsyn. I uppdraget ingår också att se över det så kallade föräldraansvaret, så att fler barn ska få assistans.
Vi lovade att se över huvudmannaskapet för personlig assistans. Utredningsdirektiv håller på att tas fram. Vi har höjt timschablonbeloppet rejält, med 3,5 procent för i år. Och vi tittar på att genomföra EU:s tillgänglighetsdirektiv.
Vi håller även på med en utredning för att se över merkostnader i LSS-boenden. Syftet är att se över de kostnader som den enskilde har för att bo i en bostad med särskild service enligt LSS. Det är en mycket aktuell fråga då en person med funktionsnedsättning som har sjuk- eller aktivitetsersättning får betala en betydligt högre hyra för sin bostad än en person som inte har någon funktionsnedsättning.
Även tolktjänsten har varit kantad av utmaningar, och utifrån utredningen En samlad tolktjänst ska en analys göras och en handlingsplan tas fram.
Lika viktigt är det att jobba med statushöjande och kvalitetsförbättringar för personliga assistenter. Under 2020 lämnades ett betänkande av en utredning där man visade vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra deras arbetsvillkor.
Dessutom har historiska satsningar inom välfärden gjorts och görs, så att vård och omsorg stärks. Det är speciellt viktigt nu under den pågående pandemin.
Fru talman! Tyvärr nämns ofta assistansersättningen i samband med välfärdsbrottslighet. Vi måste komma ihåg att det är en liten del som sysslar med kriminalitet. Men för systemets legitimitet måste det stävjas. Det är viktigt att assistansersättningen kommer personer med funktionsnedsättning till del. Regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att jobba systematiskt med frågan.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att det är viktigt att dessa frågor ges större utrymme i det politiska samtalet och att de prioriteras. För många personer med funktionshinder existerar fortfarande skillnader i ekonomiska villkor, möjligheter till utbildning, arbete och hälsa. Det är klart att vi med alla stora ekonomiska tillskott som ges borde få en mer jämlik fördelning. Jämlik fördelning är alltid Socialdemokraternas övergripande mål.