Fru talman! I justitieutskottets betänkande JuU8 behandlar utskottet ett antal frågor som rör processrättens område. Utskottet har tagit ställning till ett antal motionsyrkanden som bland annat avser frågor om användning av tvångsmedel, åtal, vittnen, målsägande, rättshjälp, rekrytering av nämndemän samt processrättsliga frågor med internationell anknytning.
Utskottet föreslår riksdagen att avslå samtliga motionsyrkanden. Det gör vi med hänvisning bland annat till att gällande regelverk är ändamålsenliga, till pågående utrednings- och beredningsarbete samt till det arbete som regeringen utfört och påbörjat.
Jag vill påminna kammaren, riksdagen, om att den borgerliga regeringen haft sju månader på sig - 24 gånger kortare tid jämfört med den socialdemokratiska regeringen. Trots det har denna regering utfört och påbörjat en hel del saker som rör detta område. Jag vill nämna några av dessa saker som regeringen har utfört.
Först och främst var det en historiskt stor satsning på rättsväsendet i den budgetproposition som lades fram.
Vidare införs den 1 juli nya regler om skadestånd vid bodelning. Enligt nuvarande regler kan en make som fått brottsskadeersättning på grund av att den andra maken brukat våld bli tvungen att dela ersättningen med maken vid en bodelning. Den 1 juli ändras alltså detta, varvid denna skyldighet till skadestånd vid bodelning undantas.
Vidare sker ett arbete för en bättre information till brottsoffer. För att öka tryggheten för dem som utsatts för brott har regeringen beslutat om ändrade regler som ger brottsoffer rätt till information i fler fall om den som har dömts för brottet. Den som har blivit utsatt för ett brott ska få mer information om hur gärningsmannens straff verkställs. Brottsoffret kommer till exempel att bli informerat om gärningsmannen kommer att avtjäna straffet till exempel genom fotboja. Om den som har dömts för brottet skulle friges direkt från häktet kan brottsoffret också få information om detta. Om detta beslutade regeringen den 8 mars.
Vidare har regeringen beslutat om en utredning om förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggning vid domstol.
Vidare har regeringen beslutat om direktiv till en utredning för att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en straffmätning som markerar en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Denna utredning ingår som ett led i den av regeringen utlovade reformeringen av påföljdssystemet.
Vidare har regeringen gett Brå i uppdrag att genomföra en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Regeringen har också inlett ett arbete för att öka skyddet för hotade och trakasserade personer. En utredning kring dessa frågor pågår. Syftet är att granska hur man kan öka skyddet för personer som utsätts för hot och trakasserier. Det handlar till exempel om personer som har utsatts för
stalking
. I uppdraget ligger också att föreslå hur besöksförbudet kan skärpas, till exempel genom fotboja.
Förslaget om utökade möjligheter att få målsägandebiträde har regeringen remitterat. En proposition är på väg. Vi inväntar remissrundan. Utredningen syftade till att ge brottsoffer ett målsägandebiträde och till att högre krav ställs på biträdets kompetens.
Vidare har regeringen vad gäller rättshjälpsfrågorna inlett ett arbete som rör ett antal frågor om offentliga försvarare. Man kommer att utvärdera systemet för rättshjälp. I samband med denna utvärdering ska man bland annat särskilt beakta behovet av utökad rätt till rättshjälp för småföretagare exempelvis.
Vad gäller nämndemän arbetar regeringen med att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en utvärdering av de nominerade och de väljande organens arbete samt av nämndemannakårens sammansättning. En hel del arbete görs.
Fru talman! Låt mig särskilt nämna några ord om behandlingen av barn i domstol för att lyfta fram barnperspektivet. Det har inkommit motioner om barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall. Jag kan inte nog betona att barn som bevittnar våld av och mot närstående har samma behov av stöd som barn som själva utsatts för brott.
I proposition 2005/06:166
Barn som bevittnat våld
redogörs för behovet av att förstärka stödet och rättigheterna för barn som bevittnat våld av och mot närstående. Denna proposition innehåller ett par brister där vi vill förstärka. Vi vill förstärka barnperspektivet och se till barnets bästa i rättsprocessen.
I socialtjänstlagen står det "bör" i stället för "skall". Det står att socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt beakta att kvinnor som är eller varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Vi vill alltså byta ut "bör" mot "skall". Vi anser att man
skall
beakta kvinnor som har varit eller är utsatta för våld.
Vidare framgår av denna proposition att barnet har rätt till brottsskadeersättning från staten. Detta vill vi ändra på. Vi vill att barnet ska ha rätt till skadestånd och ersättning från
gärningsmannen
. Det ska inte i första hand vara staten som ska betala när ett barn har tvingats åse hur den ena föräldern misshandlar den andra. Vi anser att ersättningen i första hand ska utgå från den misshandlande föräldern för att han eller hon tydligt ska förstå att misshandeln skadat inte bara partnern utan även barnet.
En annan brist är att ett barn som blir vittne till hur en nära anhörig misshandlats inte anses vara målsägande i rättsprocessen. Detta vill vi ändra på. Vi anser att barn som har blivit kränkta genom brott tillerkänns ställning som målsägande. Detta är en del av upprättelsen.
Ytterligare en brist i denna lag är att vid en fällande dom saknar den särskilde företrädaren för barn som har utsatts för övergrepp möjlighet att företräda barnet vid indrivning av skadestånd. Detta vill vi ändra på. Vi vill att den särskilde företrädaren ges i uppdrag att för barnets räkning utkräva skadeståndet från dömd vårdnadshavare. Det är absurt att det, som i dag, är vårdnadshavaren som ska företräda barnet vid skadeståndsindrivning.
För att visa på förstärkningen av barnperspektivet tillkännagav riksdagen i fjol för den dåvarande socialdemokratiska regeringen att barn ska ha rätt till eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Reservationen fick stöd i riksdagen vid omröstningen i kammaren.
Det är ett viktigt ställningstagande att barn ska ha rätt till eget juridiskt biträde. Lagen om målsägandebiträde har varit föremål för utredning vid ett antal tillfällen. I januari 2007 presenterades ett utredningsbetänkande,
Målsägandebiträdet - ett aktivt stöd i rättsprocessen.
Där föreslår man att en utomstående person som är jurist ska förordnas som företrädare för barnet när det finns misstanke om att övergrepp har begåtts mot barnet av en vårdnadshavare. Detta förslag har remitterats, och en proposition är på väg.
Fru talman! Det finns mycket att säga om dessa frågor. Det är oerhört viktiga frågor för att stärka rättssäkerheten och tilltron till rättssamhället. För att avsluta vill jag poängtera att alliansregeringen står för en annan rättspolitik än den som har förts av den tidigare, socialdemokratiska regeringen. Nu talas det klarspråk om ansvaret för att förmedla värderingar och normer för att förebygga brott och om att polisen ska arbeta i medborgarnas tjänst. Det ställs höga krav på polisens förmåga att förebygga och klara upp brott. Hela rättskedjan ska ha ett konsekvent brottsofferperspektiv som utgår från att opartiska och effektiva poliser, åklagare och domare är rättsväsendets styrka och borgar för allmänhetens förtroende.
Allianspartierna driver en politik för att förebygga och bekämpa brott. Allianspartierna driver en politik för skärpt syn på allvarliga våldsbrott och en offensiv politik för att stödja brottsoffer.
Med anledning av detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
I detta anförande instämde Helena Bouveng, Hillevi Engström, Inge Garstedt och Krister Hammarbergh (alla m).