Fru talman! Ärade kolleger i det stora justitieutskottet! Nyfikna åhörare här i kammaren och framför tv-apparaterna!
Det betänkande som vi nu försöker diskutera hänför sig till sådana frågor som ligger inom ramen för processrätten. Det gäller tvångsmedel, målsägande, vittnen, åtal, rättshjälp och så vidare. Jag kan avslöja att detta är frågor som jag i min advokatverksamhet har arbetat med i decennium efter decennium. Frågan har, som någon tidigare har sagt, bäring på rättssäkerhetsfrågor och tilltron till det fungerande rättssamhället. Jag har sett frågeställningarna i 30 år - i praktiken. Det är möjligen en fördel, så att man inte bara pratar om hur det ska fungera i teorin.
De här frågorna är mycket viktiga för rättssamhället. Jag ska bemöta några av de frågeställningar som har tagits upp här.
För att jag inte ska glömma det yrkar jag nu bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Under fyra år har jag hört den dåvarande regeringen med viss munterhet göra på det sättet. Nu gör vi det. Jag vet inte vad som var grunden för att den gamla regeringen gjorde på det sättet, men vi gör det inte med särskilt stor glädje. Jag lägger stor vikt vid de idéer och synpunkter som oppositionen kommer med.
Inom politiken har nu den borgerliga alliansen viktiga frågor, och oppositionen har naturligtvis också mycket viktiga frågor. Det finns många frågor där vi ligger väldigt långt ifrån varandra. Vi har helt olika bilder av vilket samhälle vi vill se. Det ska vi naturligtvis föra fram. Men det finns frågor där vi ligger väldigt nära varandra. Vad är det för mening med att försöka dramatisera skillnaderna när de egentligen inte finns, eller öka skillnaderna när de är väldigt små?
Jag ska ge en bakgrund innan jag tar upp några av frågorna.
Vårt samhälle är föränderligt. Det ändras hela tiden. Då är det viktigt att de lagar och förordningar vi har uppdateras kontinuerligt och att de anpassas till den situation vi befinner oss i.
Varför har vi olika lagar och förordningar? Jo, det är för att skydda våra gemensamma värderingar och naturligtvis för att ge ett samhälle som ska kännas tryggt för oss alla, ett samhälle som vi känner samhörighet med. Rättsväsendet arbetar för den enskildes trygghet och säkerhet.
Då är det viktigt att man tror på rättssamhället och att tilltron finns där. När människor börjar svikta i tilltron till rättssamhället är vi ute på en farlig väg.
För att det från medborgarna ska finnas tilltro till rättssamhället krävs att domstolarna fungerar och att alla kan få sin sak prövad i en saklig och opartisk domstol. Det ska finnas grundläggande rättigheter för varje svensk medborgare. Den som är anklagad för ett brott ska anses som oskyldig fram till den punkt då en lagakraftvunnen dom finns.
Jag sade i ett annat sammanhang - och det har inte ändrats på de här veckorna - att ca 16 procent av de brott som begicks år 2005 blev uppklarade. Det innebär alltså att 84 procent inte är uppklarade. Det ger människor en stark otrygghet. Man måste, med viss objektivitet, lasta den gamla regeringen för att inte ha satsat tillräckligt med resurser. De har satsat resurser. Vi brukar prata om hur mycket de har satsat och att vi i oppositionen förut satsade ännu mer. Men det har varit otillräckligt.
Målsättningen måste ändå vara att skapa ett samhälle där de som begår brott ställs till ansvar och att uppklaringsprocenten blir större. Då är det viktigt att vi har domstolar som fungerar. Den tidigare regeringen lade ned ett stort antal domstolar. Frågan är om det var bra eller dåligt. Blir det för långa väntetider på de domstolar som är kvar? Den utvärderingen är viktig för att vi ska se att människor har tilltro till rättssamhället.
Kristdemokraterna och alliansen har under alla år prioriterat rättsväsendet och gör det nu också i regeringsställning. Det gäller ju att förebygga brottslighet. I det förra betänkandet pratade vi om att det krävs fler platser och att vi utökar. Det ställdes frågor om hur vi ska göra för att täcka ytterligare ett antal platser.
Det är den andra frågeställningen. Den första frågeställningen måste i alla sammanhang, även när det gäller processrättsliga frågor, vara att förebygga och minimera antalet brott. Det slåss Kristdemokraterna för. Det slåss alliansen för.
När det gäller att stävja brott och se till att man får en fungerande rättsprocess talar man ofta om barnens rätt i samhället. Det är också målsättningen för Kristdemokraterna och alliansen att se till att barn får allt det stöd de kan få när de är involverade i rättsprocessen. Det gäller både när de är målsägande, när de har bevittnat brottslighet och när de själva har gjort sig skyldiga till brott. Barn ska ha en stark ställning i rättsprocessen. Även vuxna människor ska naturligtvis ha ett skydd så att vi får en fungerande rättsapparat.
Som de flesta kanske kommer ihåg kom det för inte så länge sedan en rapport från Justitiekanslern om felaktigt dömda. Det var en rapport som gav eko. Många av oss som hade varit inne i detta i praktiken hade sett och varnat för att det kanske var så att ett antal personer inte bara var felaktigt utan också oskyldigt dömda.
Det är viktigt att man ser till att även den delen blir reglerad. För att möjligen göra mina politiska motståndare lite lyckliga kan jag säga att Kristdemokraterna hade en motion om ett resningsinstitut som utskottet har avstyrkt, vilket jag och Kristdemokraterna trots allt har accepterat eftersom det pågår en utredning. Vi råkar alla ut för detta.
Det är bakgrunden till diskussionen kring processrättsliga frågor.
Kristdemokraterna och alliansen arbetar alltså hårt med att förbättra medborgarnas tilltro till rättssamhället. En hel del arbete ligger just nu i berednings- och utredningsarbetet.
När jag tycker att det finns anledning ger jag gärna en eloge till Socialdemokraterna. De säger: Vi vet att det tar tid.
Jag kanske ska ta åt mig lite av kritiken och säga att jag nog var väldigt otålig i opposition. Det kommer ni också - med all rätt - att vara om det har gått två tre år och det inte finns något resultat. Jag ger er en eloge för att ni förstår att det tar tid. Man kan inte bara skicka i väg en ny lagstiftning. Alliansen och Kristdemokraterna måste naturligtvis ge sin bild av den nya lagstiftningen.
Jag ska mycket kortfattat ta upp några av reservationerna bara för att visa att vi faktiskt inte ligger så kolossalt långt ifrån varandra.
Reservation 4 handlar om barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall, och det är en socialdemokratisk reservation. Reservation 5 handlar också om barns rätt till målsägandebiträde i vissa fall, och det är en reservation från Vänsterpartiet. Jag ska inte ta upp dessa reservationer i detalj. Men Socialdemokraterna vill att barn ska ha rätt till en särskild företrädare när föräldrarna har gemensam vårdnad och en av föräldrarna är misstänkt för brott. Vänsterpartiets reservation går ut på att barn som har exploaterats i pornografiska framställningar ska ha en stärkt ställning som brottsoffer och att det bör ske genom att barnet får ett målsägandebiträde.
De som vill kan läsa om detta i betänkandet på s. 13. Jag tänker inte läsa upp det. Det känns inte så oerhört fräscht att läsa upp det. Men det intressanta är att det nu finns en beredning i Regeringskansliet som, såvitt man kan förstå, kommer att tillgodose dessa önskemål. Utredningen om målsägandebiträde föreslår i sitt betänkande att möjligheten att förordna en särlevande vårdnadshavare för barnet tas bort. Detta innebär, skriver utredningen, att en utomstående person som är jurist alltid förordnas som företrädare för barnet när det finns misstanke om att övergrepp har begåtts mot barnet av en vårdnadshavare.
Det är alltså precis det som ni önskar. Vi får se hur lång tid det tar. Och jag kan bara i lugn och ro säga till oppositionen att vi kommer att bevaka detta som en glupsk varg för att se till att detta genomförs.
När det gäller nämndemän ska jag inte säga något annat än att jag har sett nämndemännen i alla år i domstolarna. Självklart ska vi ha en nämndemannakår som är brett förankrad och som ger en bild av det samhälle som vi har.
Regeringskansliet kommer att ge Domstolsverket i uppdrag att göra en utvärdering. Det tycker jag är viktigt. Nu gäller det för oss att se till att den kommer, att det blir en utvärdering, så att jag slipper stå här om två år och säga att jag inte vet varför den inte kommer.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är ett mycket viktigt utrednings- och beredningsarbete som är på gång. Och nu har Socialdemokraterna lite förståelse för detta.
Men Kristdemokraterna och de övriga partierna i alliansen kommer att följa upp detta med stor vaksamhet, och vi ser fram mot resultatet. Jag hoppas att vi ganska snart ska ha ett resultat som vi kan presentera. Jag känner trygghet i fråga om detta. Det är med stor stolthet som vi kristdemokrater och de andra i alliansen väntar på dessa resultat. Och kanske kommer vi då att motta oppositionens om inte jubelrop så i varje fall beundran.
(Applåder)