Fru talman! Vi ska nu debattera betänkandet
Processrättsliga frågor
, och det är motioner från allmänna motionstiden som behandlas. Processrätt handlar i allt väsentligt om rättssäkerhet och om rättstrygghet för människor och vilka förutsättningar som krävs för att detta ska uppnås. I årets betänkande tas frågor upp om bland annat målsägandebiträde, nämndemäns villkor, anonymitet i domstol, rättshjälp och svensk domstolsbehörighet vid internationell frysning av tillgångar.
I årets betänkande behandlas betydligt färre motioner, och det är också färre reservationer än förra året. Allianspartierna hade då reservationer om till exempel tillträdesförbud, stöd till vittnen och målsägande, skydd för bevispersoner vid människohandel, vittnesersättning och verkställighet av böter. Min fråga är: Kan vi nu förvänta oss förslag från regeringen i de här frågorna? Eller har ni släppt de kraven, eftersom ni inte har motionerat i de frågorna i år?
Fru talman! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 10 om rättshjälpsfrågor och reservation 13 om svensk domstolsbehörighet vid internationell frysning av tillgångar.
Låt mig inledningsvis säga något om de reservationer jag här inte yrkar bifall till.
Reservation 4 handlar om barns rätt till målsägandebiträde. Självfallet är det en utomordentligt viktig fråga att barn som utsätts för brott av en förälder alltid bör förordnas en företrädare i rättsprocessen. Det är också vad utredaren föreslår i betänkandet
Målsägandebiträdet - ett aktivt stöd i rättsprocessen
. Utredningen presenterades i januari, och betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Vi har förståelse för att det krävs lite mer tid än ett par månader innan regeringen kan lägga fram en proposition i frågan. Vår förståelse grundar vi på egen erfarenhet, då vi inte, i likhet med oppositionen under en socialdemokratisk regering, kräver åtgärder på bordet nästan innan remisstiden är slut. Däremot kommer vi inte att visa förståelse om en proposition inte kommer inom rimlig tid, inte heller om den inte innehåller det som vi i motionen och i vår reservation ställer krav på och som utredaren föreslår.
Jag vill också tillägga att det är viktigt att reglera när och på vilket sätt målsägande ska agera när man företräder barnet. Det gäller inte bara målsägandebiträde åt barn utan över huvud taget. Det har framkommit att målsägandebiträde inte har funnits med vid till exempel förhör, och vi tycker att ett målsägandebiträde måste finnas med från första stund för att utgöra det stöd som krävs.
Vi står naturligtvis också bakom förslag som till exempel möjliggörande av rättegång på annan ort än den svarandes hemvist om det kan bidra till att öka säkerheten för den enskilde. Ofta kan det handla om kvinnor som lever med skyddad identitet eller kvarskrivning och där säkerheten och skyddet behöver bli bättre. Vi kommer naturligtvis från vårt håll att följa den frågan i en eventuellt aviserad handlingsplan kring de här frågorna.
En tredje fråga gäller representativiteten hos nämndemännen. Vi behandlade den frågan i riksdagen för inte så länge sedan då vi slog fast att valförsamling i framtiden måste sträva efter allsidighet beträffande ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund.
Den socialdemokratiska regeringen aviserade en höjning av arvodet till nämndemännen, alltså både en höjning och en särdelning av arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Alliansregeringen har också höjt arvodena men delat upp ersättningen på hel- och halvtid. Nämndemän får alltså bara ett halvt arvode om rättegången varar en halv dag. Som ni säkert har sett har det vållat stor irritation bland nämndemännen. Det vore väl bra om Domstolsverket kunde följa upp eventuella konsekvenser av den förändringen. Det kan ju vara så att inläsning av underlag inför en rättegång kan ta lika mycket tid i anspråk oavsett om rättegången pågår under kort eller lång tid.
Fru talman! I vår reservation 10 om rättshjälpsfrågor kräver vi att rättshjälpslagen ska vara så utformad att privatpersoners möjligheter att driva rättsprocesser ökar och att reglerna om förordnande av offentlig försvarare och tolk i domstol ska utvärderas.
I dag får rättshjälp beviljas personer vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kronor efter att hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhet och skuldsättning. Lagen innebär bland annat också att biträdesbehovet är avgörande för om rättshjälp ska beviljas. Det finns också en begränsning för hur många timmars arbete som ska ersättas. I första hand ska rättsskyddet i hemförsäkring, trafik- eller företagsförsäkring tas i anspråk om man har en sådan. Försäkringsbeloppet är begränsat, och självrisken är relativt hög.
Beroende på ärende och beroende på motpart kan det bli både kostsamt och en i tid långt utdragen process. För väldigt många människor är det hart när omöjligt att bedriva en sådan process, beroende på att man inte har ekonomiska förutsättningar och juridisk kompetens. Att inte kunna få sin sak prövad beroende på ekonomiska eller andra faktorer kan knappast betraktas som rättssäkerhet eller rättstrygghet för alla.
I betänkandet anförs att regeringen avser att utvärdera systemet på nytt, och man ska särskilt uppmärksamma utökad rättshjälp för småföretagare. Vi socialdemokrater anser inte att vi ska ha ett system där bara starka organisationer, företag och resursstarka privatpersoner har möjlighet att driva processer. Borde inte en utvärdering se på hur systemet fungerar också för mindre bemedlade personer?
Jag yrkar bifall till vår reservation om rättshjälp.
Till sist, fru talman, är det frågan om FN:s sanktionssystem, att den som blir placerad på sanktionslistan ska dels få veta grunderna för detta, dels ha möjlighet att få sin sak prövad i svensk domstol. Även om förbättringar har gjorts, där Sverige har varit pådrivande, kan man knappast tala om rättssäkerhet för den enskilde som drabbas av detta. Vi har alla upprörts över rådande system, och åtskilliga spaltmeter skrevs i medierna när de första svenskarna drabbades av sanktionssystemet. Den som placeras på en sådan lista har inga möjligheter att få sin sak prövad, har inga möjligheter att överklaga, får sina tillgångar frysta och har ringa möjligheter att försörja sin familj. Familj och anhöriga drabbas också, och den drabbade får utstå misstänksamhet från sin omgivning - man misstänks faktiskt vara skyldig. Vi talar inom vårt svenska rättssystem om att ingen är skyldig förrän man döms. I detta system är man dömd innan man får sin sak prövad.
Vi socialdemokrater är inte nöjda med alliansmajoritetens svar i betänkandet, att man ser positivt på regeringens arbete i frågan. Vi tycker att ni mer kraftfullt från er sida borde uttala att vi i Sverige vill ha ett system där människor som misstänks för ett brott, också av det slag som det här är fråga om, måste få sin sak prövad i domstol i Sverige, att vi inte kan acceptera det system som vi i dag har och som vi anser inte uppfyller kraven på rättssäkerhet.
Jag yrkar än en gång bifall till reservation 13 och reservation 10.
I detta anförande instämde Karl Gustav Abramsson och Christer Adelsbo (båda s).