Fru talman! Jag tänker prata om den motion som
handlar om den smalspåriga järnvägen mellan Väs-
tervik och Växjö. Den här järnvägen lades ned 1983
av SJ. Efter flera års förhandlingar lyckades Smal-
spårsföreningen köpa smalspåret för summan 7,5
miljoner kronor - naturligtvis en hutlös summa men
föreningen kände sig tvungen att anta utmaningen.
Och tur var väl det eftersom man därigenom såg till
att detta viktiga kultur- och industriminne bevarades
för eftervärlden.
Det handlar om 18 mil unik smalspårig järnväg
som slingrar sig genom skogar, gamla industriorter
och jordbrukslandskap från Västervik i nordöstra
Småland ned till Växjö. I dag börjar alltfler förstå
vikten av att ta vara på den möjlighet som smalspåret
ger.
Jag tycker att utskottet behandlat motionen på ett
utförligt och bra sätt. Utskottet har säkert helt rätt då
det starkt understryker att det inte ankommer på riks-
dagen att ta ställning i enskilda ärenden. Det är alltså
länsstyrelse och kommuner som har ansvaret.
Utskottet redovisar också hur olika den smalspå-
riga järnvägen behandlats av olika länsstyrelser - dels
den i Kalmar län, dels den i Kronoberg. Den norra
delen, mellan Hultsfred och Västervik får i dag anses
ha en god framtid tack vare att de ideella insatserna
får stöd av länsstyrelse, regionförbund och kommu-
ner. Denna norra del av järnvägen kommer att spela
en väldigt viktig roll för bl.a. turismen i Kalmar län.
Den södra banan däremot, som till största delen
går genom Kronobergs län, har inte fått samma goda
behandling. Det är naturligtvis detta som är proble-
met. Hur ska vi få landshövding och länsstyrelse i
Kronoberg att ta sitt historiska, kulturella och turistis-
ka ansvar? Försök görs naturligtvis, men ännu har det
inte lyckats fullt ut. Kanske kan det här betänkandet
spela en viktig roll.
Fru talman! Jag skulle verkligen önska att Hillevi
Larsson ville uttrycka utskottets innersta vilja på
något sätt om att hela smalspåret är viktigt att bevara
till eftervärlden.
Tack!