Fru talman! Jag menar att det inte är ansvarsfullt,
just därför att det inte är långsiktigt utan kortsiktigt.
Vi skulle kunna ta de exempel som kommunika-
tionsministern nämnde. Eftersom jag bor där nere
känner jag väl till vägen och vet precis var olyckorna
sker. När det gäller just den krokiga vägsträcka som
är olycksdrabbad är det klart, precis på samma sätt
som i fråga om en järnväg, att man skall räta ut den.
Det är ju så det går till.
Det här med Norge-Vänernbanan är lustigt. Vi har
alltså Bohusbanan som går upp till Strömstad. Det
saknas 25 km för att knyta ihop den från Skee till
Halden. Då skulle man få en sträcka som knyter an till
den norska järnvägen in till Oslo. Det är rätt märkligt
att man negligerar detta och inte bryr sig om det.
Varför gör man inte Bohusbanan till stomjärnväg?
Det skulle jag också vilja ha svar på. I dag har Bo-
husbanan tre huvudmän: Banverket står för upprust-
ningen, Bohustrafiken, dvs. Bohuskommunerna till-
sammans, står för uppbyggnad och persontransporter
och SJ står för godstransporterna. Man kan undra om
det är särskilt effektivt att ha det på det här viset.
Detta kan kommunikationsministern kanske inte göra
så mycket åt, men det som är allvarligt för mig -
förutom detta intrång och det felaktiga långsiktiga
beslut som man låter löpa hela tiden - är att de här 6
miljarderna läggs på någonting som inte är ekologiskt
hållbart. Det håller ju kommunikationsministern med
om i sitt svar.
Sedan måste jag säga något om vad som händer
när man överklagar ett sådant här beslut till Rege-
ringsrätten. Regeringsrätten svarar mig i dag, när det
gäller behandlingen av den här frågan, att man på
grund av Barsebäcksfrågan inte kommer att fatta
något beslut förrän efter nästa årsskifte. Herregud!
Skall lokalbefolkningen behöva vänta så länge, och
vad kommer att ha hänt innan dess?