Fru talman! Jag ber att få tacka inrikesministern
för kompletteringarna. Jag ser med en viss spänning
och t.o.m. någon förväntan fram emot de kommande
propositionsförslagen. Jag noterar också att inrikes-
ministern ger en viss öppning för att diskutera åtgär-
der som kan träda i kraft redan nästkommande år.
När det gäller det extra skatteutjämningsbidraget,
dvs. den pott som avsatts i systemet för särskilda
åtgärder i kommuner och landsting, bekräftas i svaret
min i interpellationen framförda åsikt att flertalet
ansökningar härrör från kommuner med befolk-
ningsminskning. 34 av 51 ansökarkommuner är av-
folkningskommuner. Det bekräftar i sin tur också
behovet av åtgärder i systemet för att kompensera
befolkningsminskningen, vilket skulle minska trycket
på det extra skatteutjämningsbidraget.
I svaret pekar inrikesministern också på att det i
utjämningssystemet finns en särskild faktor som kom-
penserar för befolkningsminskning. Det är riktigt.
Kvalificeringstiden för befolkningsminskningen i
denna faktor förlängdes 1996 från fem till tio år. Det
medför att de kommuner som haft betydande befolk-
ningsminskning under de senaste tre à fyra åren får
vänta ytterligare sex à sju år innan faktorn utlöses.
Det är inte rimligt. Jag anser att en återgång till fem
års kvalifikationstid bör genomföras utan att den
tillsatta utredningens förslag härom behöver inväntas.
Det bör i detta sammanhang också övervägas om
faktorns tyngd kan utökas.
Vilken är inrikesministerns syn på denna viktiga
enskildhet i systemet?
Jag vill gärna också något kommentera Lennart
Hedquists inlägg. Han säger att det nuvarande syste-
met strider mot grundlagen. Min fråga med anledning
härav är: När blev Lennart Hedquist eller för den
delen Moderata samlingspartiet domstol i slika juri-
diska spörsmål?
Vidare säger Lennart Hedquist att det inte spelar
någon som helst roll för utbekommande av statsbidrag
om sysselsättningen ökar i en enskild kommun. Det är
inte sant, även om det inte är en fullständig kompen-
sation. Den uppgår i dag till 95 %. Dessutom bidrar
Pajala och andra kommuner genom att öka sitt eget
skatteunderlag till att det landsomfattande skatteun-
derlaget ökar.
Dessutom hänvisar Lennart Hedquist till att det
här i moderaternas sinnesvärld inte skall vara ett in-
omkommunalt system utan ett system för statlig fi-
nansiering. Min fråga med anledning av detta är: Skall
denna statliga finansiering ske inom den ram som
moderaterna hittills anvisat i riksdagen, dvs. ett i
förhållande till vad som förordas av andra i riksdagen
representerade partier väsentligt nedbantat anslag?