Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att den del
av landet som jag kommer från, den norra delen, som
bl.a. har drabbats av de problem som interpellanten
tar upp, inte är en tärande del av Sverige, tvärtom.
Industrin i Norrlandslänen drar varje år in över
48 miljarder kronor i exportnetto till vårt land. Det är
dubbelt så mycket som övriga landet drar in. Varje
sysselsatt norrlänning bidrar alltså till det svenska
exportnettot med 21 000 kr över riksgenomsnittet.
Tyvärr är situationen mer negativ när det gäller
regional utveckling. Jag skall en stund uppehålla mig
vid utvecklingen för kommuner och landsting och det
nya skatteutjämningssystemet.
Jag satt i morse och läste gamla handlingar sedan
tiden då man skulle besluta om det nya systemet. Vi
fick många brev, telefonsamtal och uttalanden från
kommuner, fackföreningar och enskilda personer, där
de uttalade sina farhågor inför det nya systemet.
Jag läser från några olika uttalanden: Det får inte
bara vara storstäder och administrativa centrum som
tillförsäkras en positiv utveckling. Landet är även
beroende av glesbygd, landsbygd och industriorter.
I vårt län - i det här fallet var det Norrbottens -
har vi höga kostnader för kommunal service. Det har
naturliga orsaker som avstånd, klimat och gles be-
folkning. Våra kommunalskatter ligger därför relativt
högt, men vi har också en hög standard på vår verk-
samhet. Det är helt omöjligt att kompensera sig med
högre skatt om förslaget genomförs. För Gällivare
kommun skulle det röra sig om en skattehöjning på 4-
5 kr för att hålla samma nivå som i dag; då var skatten
32:20 kr.
Om man höjde skatten i de storstadskommuner
som nu har en låg skatt till samma nivå som Norrbot-
tenskommunerna har i dag skulle man klara situatio-
nen utan omfördelning.
Kommunernas verksamhet utgör en grundval för
möjligheten att skapa förutsättningar för utveckling av
sysselsättning och tillväxt. Regioner med stor andel
lokal produktion i kombination med större beroende
av den kommunala verksamheten för den lokala efter-
frågan och produktionen är betydligt känsligare för
reduceringar av kommunernas intäkter än andra regi-
oner, enligt studier NUTEK genomfört. Det innebär
att beroendet av kommunernas och landstingens verk-
samhet är väsentligt större i skogslänen. Risken är
överhängande att vidgade regionala obalanser uppstår
om utsatta regioner ytterligare belastas genom kom-
munala skattehöjningar och brister i infrastruktur.
Det var några uttalanden.
Nedskärningar slår betydligt hårdare i skogslänen
än t.ex. i storstadslänen. Det var en mycket stor oro
för hur skatteutjämningssystemet skulle slå. Som det
ser ut nu har farhågorna besannats. Nedskärning av
offentliga verksamheter med högre arbetslöshet som
följd, negativ befolkningsutveckling och tomma lä-
genheter, som vi har hört tidigare i dag.
Nu är det inte bara skatteutjämningssystemet som
bidrar till den här utvecklingen, men den är en bidra-
gande orsak till kommunernas minskade intäkter.
Många kommuner är i ett minst sagt besvärligt läge,
vilket inrikesministern väl känner till. Vi är många
som har stora förhoppningar på de propositioner som
ministern nämner i sitt svar.
Jag kan förstå att ministern inte kan föregripa den
kommitté som arbetar med utjämningssystemet. Men
jag ville ändå i kammaren föra fram de synpunkter vi
har. Jag hoppas att ministern, när det blir aktuellt,
vidtar åtgärder så att det vi anser slagit fel i skatteut-
jämningssystemet ändras. Jag vill instämma med Rolf
Kenneryd, jag skulle också gärna vilja veta någonting
om vad som är tänkt.