Fru talman! Rolf Kenneryd har frågat mig vad jag
ämnar vidta för åtgärder för att minska den regionala
omfördelning som nu pågår. Vidare frågar Rolf Ken-
neryd vilka åtgärder som jag i så fall avser att vidta
beträffande skatteutjämningssystemet för kommuner
och landsting.
Bakgrunden till interpellationen är den befolk-
ningsminskning som sedan flera år sker i många
kommuner. Befolkningsminskningen sker både ge-
nom låga födelsetal och genom en omfattande om-
flyttning framför allt till storstadsregionerna från
övriga delar av Sverige. Utvecklingen är oroande
eftersom den dels kan vara ett uttryck för att de all-
männa tillväxtförutsättningarna utanför storstadsregi-
onerna avviker negativt, dels riskerar att i övrigt suc-
cessivt försämra förutsättningarna både ekonomiskt
och på andra sätt för de regioner som avfolkas och för
människorna som bor där. Utvecklingen skapar också
problem på specifika områden. När människor flyttar
riskerar bl.a. ett överskott på bostäder att uppstå,
vilket kan bli kännbart inte minst för de allmännyttiga
bostadsföretag som har en stor andel av bostadsbe-
ståndet på många orter. En annan effekt är att de
kommunala skatte- och bidragsinkomsterna minskar,
vilket ställer ytterligare krav på anpassning av kostna-
derna för den kommunala verksamheten.
Regeringen är medveten om denna utveckling och
förbereder också olika förslag till åtgärder. I Rege-
ringskansliet förbereds för närvarande ett förslag till
förändrad inriktning av regionalpolitiken. Även Bo-
stadspolitiska utredningens förslag bereds, och rege-
ringen planerar att lägga fram en proposition inom
kort. Med detta anser jag mig i huvudsak ha besvarat
Rolf Kenneryds första fråga.
Rolf Kenneryds andra fråga gäller vilka åtgärder
jag avser att vidta beträffande skatteutjämningssyste-
met för kommuner och landsting.
Utjämningssystemet är ett av de absolut viktigaste
instrumenten som staten har till sitt förfogande för att
omfördela resurser mellan olika delar av landet, från
regioner med goda förutsättningar i olika avseenden
till sådana med sämre förutsättningar. Tillsammans
med de generella statsbidragen syftar utjämningssys-
temet till att garantera alla kommuner och landsting
likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett struktu-
rella förhållanden. Inkomstutjämningen är en garanti
för att alla kommuner får del av tillväxt och ökade
inkomster i landet och utjämnar till mycket stor del
skillnader mellan kommunernas skatteunderlag. Detta
är av särskild betydelse för kommuner med lågt eget
skatteunderlag, t.ex. glesbygdskommuner. Kost-
nadsutjämningen skall ge alla kommuner samma
förutsättningar att erbjuda likvärdig kommunal verk-
samhet oavsett strukturella förhållanden. Genom
inkomst- och kostnadsutjämningssystemen tillförs
t.ex. glesbygdskommuner och landsbygdskommuner
sammanlagt knappt 4 miljarder kronor.
Dagens utjämningssystem infördes år 1996, och
det hade föregåtts av ett omfattande utredningsarbete
under lång tid. Det fanns en mycket bred politisk
enighet kring systemets grundläggande principer. Vid
riksdagsbehandlingen av frågan rådde det enighet
mellan Socialdemokraterna och Centern både om
systemets principer och utformning och om konstruk-
tionen av införandereglerna. Det fanns också en enig-
het mellan dessa båda partier om att tillsätta en ut-
redning med uppgift att följa och utvärdera systemet.
I kostnadsutjämningssystemet finns en särskild del
som syftar till att kompensera kommuner med be-
folkningsminskning. År 1998 är det totalt
61 kommuner som får del av denna kompensation,
som sammantaget uppgår till 247 miljoner kronor.
Det främsta argumentet för denna kompensation är att
de kommunala kostnaderna är svåra att anpassa i
samma takt som befolkningsminskningen och att
kostnaderna per invånare i kommunen således van-
ligtvis ökar på kort sikt. Samtidigt kan kommuner
med en ökande befolkning hävda att också detta är
förknippat med ökade kostnader genom krav på en
utbyggnad av den kommunala verksamheten, något
som inte kompenseras i nuvarande system.
Eftersom utjämningssystemet till sin konstruktion
är ett nollsummespel för kommunerna respektive
landstingen måste merkostnader till följd av befolk-
ningsomflyttningar liksom totala befolkningsökningar
klaras inom systemets ram. En avvägning måste där-
vid göras mellan kompensationens nivå och kostna-
derna för övriga kommuner och landsting som måste
avstå medel för att finansiera kompensationen.
Rolf Kenneryd pekar på det anslag för bidrag för
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting som
infördes i och med utjämningssystemet och menar
bl.a. att det stora antalet ansökningar om att få ta del
av dessa medel tyder på betydande brister i utjäm-
ningssystemet. Rolf Kenneryd hävdar också att flerta-
let av de kommuner som har sökt är avfolknings-
kommuner.
Av de 51 kommuner som inkommit med ansök-
ningar till regeringen sedan år 1997 är det ca 34
kommuner som har haft en befolkningsminskning
under de senaste åren.
Jag vill slutligen säga något om den parlamenta-
riska kommitté som har till uppgift att följa, utvärdera
och utveckla utjämningssystemet. Kommittén har nu
arbetat i drygt två år och har under denna tid gjort
omfattande analyser av de olika delarna i systemet
och av systemets utfall. Även modellen för befolk-
ningsminskning har blivit föremål för en ingående
analys. Kommittén skall lägga sitt samlade förslag till
förändringar av systemet under senhösten 1998. Re-
geringens avsikt är att förslag sedan skall presenteras
för riksdagen i sådan tid att förändringar kan träda i
kraft år 2000. Det finns säkert skäl att till dess särskilt
studera effekterna av befolkningsminskningen för de
mest utsatta kommunerna.
Som svar på Rolf Kenneryds andra fråga vill jag
säga att jag inte avser att aktualisera förslag om för-
ändringar i utjämningssystemet innan den parlamen-
tariska kommittén har slutfört sitt arbete. Jag anser att
det vore direkt fel att föregripa kommitténs arbete.
Till detta kommer att utjämningssystemet ändå måste
ses som en helhet. De avvägningar som måste göras
när systemet skall bli föremål för förändringar måste
ske samlat för att resultatet skall bli rimligt och accep-
tabelt för hela landet.