Fru talman! Jag tror inte att man kan säga annat än att det finns ett intresse. Vi har påtalat detta vid flera tillfällen. Det finns också andra partier i oppositionen som vid andra tillfällen har sagt att det skulle gynna svensk tillväxt, de svenska konsumenterna och de svenska hushållen. Så visst har det funnits ett intresse, och man vet ju hur viktig den här frågan är.
Ponera, Mats Odell, att vi skulle komma fram till att vi inte ska bygga tre nya kärnkraftverk där de gamla har stått utan nöjer oss med ett. Vi kommer överens om det och skriver under på det. Om vi skulle komma i det läget, vad skulle då hända med er överenskommelse? Vad skulle hända med er majoritet?
Ponera bara den lilla förändringen! Ni skulle inte klara det. Det är sanningen, Mats Odell. Folkpartiet skulle aldrig, aldrig acceptera det, för det var ju tydligt att det var om det som den stora striden stod när ni diskuterade detta. Det framgick också när ni glatt redovisade överenskommelsen.
Det viktigaste är att man sätter sig ned med ett vitt ark, och det tror jag att Stefan Löfven har använt sig av, för att diskutera hur man ska ha det. Därefter får man bedöma om det är värt att fortsätta en sådan diskussion eller inte. Så har åtminstone jag uppfattat politiska förhandlingar.