Herr talman! Klimathotet är reellt, och detta problem måste lösas. Lyssnar vi på det som sägs här i dag från talarstolen är vi alla trots allt överens om att stora insatser behövs. Det kan faktiskt låta som om vi står här och tävlar om vem som är mest för att lösa problemet med klimathotet. Det är en tävling, men det är inte en tävling där vi från talarstolen ska försöka överglänsa varandra utan en tävling där vi måste hitta den bästa vägen framåt. Och utvecklingen går framåt. I alla delar av världen diskuteras just nu hur vi ska mota det ständigt närvarande klimathotet.
I dag är det EU:s beskrivning av hur utmaningarna ser ut och vilka åtgärder som kan behöva vidtas som vi debatterar. Det är det som kan behöva göras. Detta är en roadmap till 2050, och den innehåller inga skarpa förslag. Men den är mycket tydlig när det gäller vilket håll som vi behöver gå för att komma i mål. Energieffektivisering, mer förnybar energi men även traditionella energiformer som kärnkraft pekas ut som viktiga för att man ska klara av att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 procent.
Det blir även tydligt att klimathotet är globalt. Flera av de utmaningar som vi måste ta itu med är globala, men väldigt många är lokala. Sverige är i många avseenden lyckligt lottat. I Sverige har vi en mycket liten andel smutsig kolkraft i vår energiproduktion. Oljeberoendet är till stor del koncentrerat till fordonssektorn. Vi har byggt vår framgång på ren och förnybar elproduktion från vattenkraft, och kärnkraften har varit med och gjort så att behovet av smutsig kolkraft och naturgasberoendet har uteblivit. Det ska vi vara mycket glada för.
Vi har i dag en elproduktion i Sverige som till stor del är klimatneutral. Men fortfarande återstår stora utmaningar även för vår del inom övrig energiproduktion och inom fordonssektorn.
Herr talman! De gröna elcertifikaten har gjort att andelen förnybart inom vår energiproduktion har ökat. PFE, programmet för energieffektivisering, har visat vägen till energieffektivisering inom den elintensiva industrin. Det finns en mycket positiv inställning till att energieffektivisera inom den svenska konkurrensutsatta industrin som inte ser detta bara som en klimatåtgärd utan även som en konkurrensfördel.
Energirådgivare ute i kommunerna och elanvändarnas snarliga möjlighet att ha timkoll på sin elförbrukning är exempel på att Sverige satsar utifrån sina utmaningar och förutsättningar. Även om en gemensam plan och målsättning behövs inte bara i EU utan även globalt måste varje åtgärd beslutas och vidtas lokalt. Suboptimering, som ofta beskrivs som ett hot i detta läge, kan bli resultatet av att flera åtgärder överlappar varandra och inte löser ett marknadsmisslyckande, och det bör undvikas.
I remissvaren som Näringsdepartementet har fått in poängteras just vikten av att hänsyn tas till svenska förhållanden och utmaningar. Åtgärder som inte skulle förbättra klimatutsläppen utan som tvärtom kan hota svenska arbetstillfällen och därigenom riva undan möjligheterna till framtida investeringar i förnybar energi och arbetstillfällen måste undvikas.
Det är viktigt att vi, samtidigt som vi minskar klimatutsläppen, vårdar konkurrenskraften för våra svenska företag. Flera remissinstanser lyfter fram utmaningarna när det gäller att konkurrera på en global marknad. Det gynnar inte klimatet att försvåra och fördyra för företagen här hemma så att de i stället väljer att lägga sin tillverkning i andra länder med lägre klimatambitioner än Sverige. Carbon leakage beskrivs som ett hot. Det gynnar inte klimatet, och det gynnar inte våra arbetstillfällen. Vi måste ha en klimatpolitik som ser till hela samhället.
Det finns självklart ett bra sätt att åtgärda carbon leakage. Hade vi haft ett globalt regelverk hade det hjälpt. Vi har just nu Rio + 20 att se fram emot. Förhoppningen är att vi ska kunna få avtal där som gynnar klimatmålen. Men ett gemensamt globalt regelverk som skulle behövas finns troligtvis inte heller i Rio.
Herr talman! Den svenska preliminära ståndpunkten till EU:s Energy Roadmap är positiv. Regeringens kommentarer är generellt hållna, och vikten av en skyndsam hantering understryks.
Energieffektivisering, energiskatter och koldioxidskatter tillsammans med utvecklingen av mer förnybart och en bibehållen kärnkraftsproduktion är delar som regeringen väljer att omnämna.
Herr talman! Den skyndsamma hanteringen måste följas upp med policydokument i enlighet med Energikartan. Det är brådskande om vi ska nå tvågradersmålet. Vi kan och ska förvänta oss konkreta förslag från EU om hur vi ska klara klimatutmaningarna.
Klimatutmaningarna är, som sagt, globala. Men jag vill ändå avsluta med att påpeka att vi alla har lokala förutsättningar som vi för samhällets och klimatets del måste ta hänsyn till. På så sätt får vi klimatvinster, teknikutveckling och kunskap här hemma som vi kan dela med oss av till övriga EU och resten av världen.
Herr talman! Jag ser fram emot att återkomma till kammaren och diskutera konkreta åtgärder i fråga om hur EU:s Energy Roadmap ska bli ett verkligt verktyg för att nå målen. Verktygen kan vara gemensamma för hela EU och även globala men även åtgärder som bär en inhemsk stämpel som till exempel vårt PFE-system och våra gröna elcertifikat som jag gärna ser på export.
I detta anförande instämde Jonas Jacobsson Gjörtler (M).