Herr talman! Genom en arbetslinje och en ansvarsfull ekonomisk politik har Sverige kunnat för inte så länge i riksdagen kunnat fatta beslut om en forskningssatsning. Det innebär att alla universitet och högskolor får ökade medel. Jag tycker att Lantbruksuniversitetet och andra utifrån det måste prioritera inom sin budget. Alla får mer forskningspengar med den forskningspolitik som riksdagen fattade beslut om för inte så länge sedan.
När det gäller pris på utsläpp vill jag säga att vi absolut tycker att det ska vara så. Man ska bära sina miljökostnader. Det är den bärande principen. Sedan måste man alltid väga av olika insatser. Sverige har redan i dag en otroligt hög koldioxidbeskattning. Då måste en höjning vägas av mot risken för koldioxidläckage, att man flyttar industrier eller annan verksamhet och inte får miljöförbättrande åtgärder. Det måste man alltid väga av.
Blickar vi några åt tillbaka i tiden kan vi se vad Alliansen har gjort. Vi har gjort en grön skatteväxling, som Miljöpartiet ofta pratar om. Det är jobbskatteavdrag i kombination med höjda miljöskatter. Det är väl något som man skulle vara väldigt positiv till i sådana fall.
Återigen: Jag ser gärna att man skulle få en beskattning av bränsle för flyg- och sjöfart.
Slutligen när det gäller utsläppshandelssystemet och ETS: Vad världen behöver - det får vi inte glömma bort - är en internationell överenskommelse. Det är det som är den stora lösningen, så att vi inte tappar korten i detta.
Med det sagt är ändå handelssystemet en bärande del i en europeisk klimatpolitik. Det är oroande med ett lågt pris. Vi i Alliansen har utifrån förhandlingar landat i att vi är öppna för backloading, som det kallas. Det är ett konstigt begrepp.
Men vi ska vara medvetna om att det har handlat om att ratta och mickla med priset i hopp om att få upp det hela. Den ambitionen har inte funnits i förslaget om att minska antalet utsläppsrätter, att det systemet skulle innebära att det blir minskade utsläpp kopplade till det, så att vi vet vad vi pratar om. Vi får inte tappa bort de stora sakerna, att vi fortsatt måste diskutera klimatmål till 2030 och till 2040 och att det internationella arbetet måste fortgå.