Herr talman! Lars Hjälmered svarade inte riktigt på de konkreta frågor som jag tog upp.
Vi har en marknadsekonomi. Inom marknadsekonomin resonerar man: Låt oss sätta ett pris på det som smutsar ned. Det blir dyrare att smutsa ned, och då får vi också intäkter till det som behöver mer pengar.
Jag tog upp koldioxidskatten. Jag tog upp en kilometerskatt på långtradartransporter. Jag tog upp en flygskatt. Det är tre konkreta exempel på riktade skatter på utsläpp som skulle generera stora resurser till det viktiga klimat- och miljöarbetet.
Jag undrar varför Moderaterna inte backar upp det. Jag undrar också varför Moderaterna röstar emot, när man har chansen att reformera det handelssystem med utsläppsrätter på EU-nivå som i dag har havererat, Lars Hjälmered. Man är inte ens beredd att göra det minimala för att se till att det handelssystemet fungerar, utan man röstade i går emot kommissionens förslag om att undanta 900 miljoner ton koldioxid ut ur systemet.
Jag skulle också vilja veta en sak från Lars Hjälmered. Jag tror att även du och ni borgerliga politiker har träffat representanter från Lantbruksuniversitetet i Uppsala, som är djupt oroade över att de nu får mindre resurser för sin viktiga miljöverksamhet och forskning kring exempelvis djurens hälsa.
Ett av skälen till att de får minskade anslag är att vi inte längre har en handelsgödselskatt. Tidigare hade vi en skatt på handelsgödsel. Det innebar då, precis som vi har pratat om tidigare, att man satte ett pris på utsläppen. Det blev dyrare att använda mycket handelsgödsel. Man fick intäkter som gick tillbaka till miljöarbetet, bland annat till Lantbruksuniversitetets forskning. Det har ni tagit bort, och forskningen drabbas.
Det är ännu ett konkret exempel på hur saker och ting har försämrats. Varför gör ni så, Lars Hjälmered?