Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.
Gruvnäringen har en lång och stolt tradition i Sverige och gjorde oss en gång till ett rikt land. Sverige har en mycket hög geologisk potential och i huvudsak bra minerallagar, och vi ser i dag mineralnäringens stora betydelse för den svenska ekonomin. År 2011 levererade LKAB 26 miljoner ton järnmalmsprodukter, och Boliden bröt 34 miljoner ton kopparmalm. År 2011 bidrog gruvindustrin med 26 miljarder till Sveriges bnp. Den svenska gruvnäringen bidrar med 10 000 direkta och 35 000 indirekta arbetstillfällen samt med en stor del av industriinvesteringarna.
Svensk gruvindustri är en bidragande del till vår välfärd men även en viktig del av Europas självförsörjande, med ca 90 procent av järnmalmsproduktionen och 30 procent av blymalmsproduktionen. Rätt hanterad kan vår gruvindustri få mindre orter i glesbygden att blomstra, bidra med ännu fler arbetstillfällen samt skapa stora exportintäkter för staten.
EU:s ambitioner angående mineraler är att öka självförsörjningen, men vi ser en del orosmoln i den europeiska ekonomin. Importen av stål är en viss måttstock på medlemsstaters välmående, och vi ser att detta kan få negativ effekt på svensk export vid en europeisk ekonomisk kräftgång. Vi måste ligga i framkant gällande konkurrens i alla dess former, som ekonomi, kvalitet och leveranssäkerhet. Även viktiga aspekter som CSR är dock en del av en hållbar produktion för att säkerställa svensk exportkraft.
Herr talman! Behoven av järnvägssatsningar är stora i såväl Norrbotten som Bergslagen, där gruvnäringen leder till stor belastning på infrastrukturen. Vi ser prioriteringar på en utbyggnad av ytterligare mötesspår på Malmbanan samt en samhällsekonomisk analys av en ny sträckning mellan Pajala och Svappavaara innan beslut tas för vidare åtgärder. Viktigt att påpeka är att banavgifterna bör hållas på en rimlig nivå för att inte utkonkurrera tåget som transportmedel. I sammanhanget måste det även poängteras att Finland och Norge är starka gruvnationer och att stora mängder malm transporteras till djuphamnen i Narvik. En koordinering med våra grannländer vad avser satsningar på infrastruktur faller sig därmed fullt naturlig.
Gruvnäringen sysselsätter fler människor än någonsin, och flera gruvor står inför antingen nystart eller expansion. Arbetsmarknaden har dock haft svårt att erbjuda den kompetens som näringen så väl behöver. Vi ser skyndsamma satsningar på de utbildningar som näringen behöver, alltifrån längre ingenjörsutbildningar till kortare kvalificerade yrkesutbildningar, exempelvis maskinoperatörer och dylikt.
För att våra gruvkommuner även ska kunna attrahera varaktig arbetskraft krävs fundamentala saker såsom bostäder och en fullgod kommunal service i övrigt, exempelvis barnomsorg. Vi ser en reformerad mineralersättning där kommunerna får ett större värde från gruvorna och därmed en ökad möjlighet att finansiera och attrahera varaktig arbetskraft.
Vår syn är att det finns ett ömsesidigt intresse mellan stat, kommun och landsting samt markägare och gruvbolag gällande en reformering av mineralersättningen. Att kommuner och landsting kompenseras för denna ökade efterfrågan i den offentliga servicen tycker vi är självklart, och vi vill därmed justera mineralersättningen så att de erhåller ett rimligt värde av det som bryts. Vi ser även att markägaren får rätt till en större del av värdet på det som bryts, för de eventuella olägenheter som en prospektering faktiskt medför.
Om staten ska ha större möjligheter och incitament att bedriva en aktiv och gruvvänlig politik måste den även tillföras mer resurser för detta ändamål. Statens roll ska vara att bygga lämplig infrastruktur och bedriva en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, en aktiv prospektering samt skyndsamt behandla frågor om koncessionstillstånd och prospekteringsrättigheter med högt satta miljömål. Enligt vår mening bör staten erhålla en större andel av det värde som bryts i en gruva.
Herr talman! Sveriges geologiska undersökning har en nyckelfunktion inom en aktiv gruvpolitik. Utöver att vara expertmyndighet för berg, jord och grundvatten vill vi ge SGU en mer proaktiv roll i själva prospekteringsarbetet, i likhet med de norska och finska motsvarigheterna. Dessutom ser vi positivt på satsningar inom forskning i syfte att utveckla och införa ny kunskap och nya metoder i SGU:s verksamhet.
Även Bergsstaten har en nyckelroll i vår aktiva gruvpolitik. Vår ambition är att Bergsstaten måste bli mer effektiv i sin roll som koncessionstilldelare. Våra miljömål ska vara högt satta, och för att kvaliteten i Bergsstatens verksamhet inte ska bli lidande ser vi att erforderliga resurser tillsätts.
Sverige har genom sin tradition som gruvnation en stark kompetens inom gruvnäringen. Denna kompetens är dock inte given för alltid, utan vi måste kontinuerligt hävda vår position. Vi önskar anslå medel till ett nytt forskningscentrum för att flytta fram våra positioner inom mineralogi och geovetenskap.
Detta förutsätter såklart en vilja hos våra grannländer, men vår övertygelse är att vi blir mycket starkare och mer konkurrenskraftiga om vi söker samordna våra forskningsresurser.
Sverigedemokraterna har en pragmatisk och öppen inställning till uranbrytning i Sverige. Det finns potentiella värden i en eventuell framtida brytning av uran, men vi respekterar det kommunala självstyret och ser positivt på att kommunerna fortsättningsvis får behålla vetorätten mot eventuell brytning.
Vi ser betydande utmaningar med utvinning av skiffergas i dagsläget. Man bör därför noggrant följa utvecklingen på området och ta del av de utredningar och den kompetens som finns att tillgå. Då utvinning av skiffergas är relativt nytt i Sverige är det av största vikt att gå varsamt till väga.
Gällande den nu framtagna mineralstrategin ser vi positivt på att den är klar och att det finns något att utgå ifrån. Givetvis finns det delar som bör belysas ännu mer, till exempel tillståndsprocesserna. Men en framtagen strategi är bättre än ingen strategi alls.