Herr talman! Det är självklart så som Johansson säger, att näringar på orterna ger vissa synergieffekter som är positiva, men Johansson borde väl också förstå att när det gäller besöksnäringen måste man ha ett samhälle som kan svara upp med samhällsservice som är utvecklad, där det finns boende för de turister som kommer och så vidare. I dag finns inte den möjligheten.
Jag blir mäkta förvånad när Johansson säger att det inte är lagstiftning som behövs i första hand i den här mineralstrategin. Jag ska säga att när det gäller de gruvorter som nu håller på att byggas upp är det just lagstiftning som behövs. Man behöver se över regelverk. Man behöver titta över hur kommunerna kan få den hjälp som behövs för att dessutom veta var de ska söka sig för att få till stånd en lagändring.
Det är väl självklart att mineralstrategin handlar om lagstiftning, och därför borde den ha funnits i riksdagen för diskussion och debatt om vad vi behöver göra för att exempelvis Kiruna ska kunna klara av att riva de enormt stora fastighetsbestånden - mängder av skolor, hälso- och vårdcentraler som finns etcetera.
Det är sådana kostnader och sådana lagmässiga spetsfundigheter som finns. Vi i riksdagen måste se över detta så att det blir möjligt för samhällena att utvecklas. Vi är lagstiftarna, Johansson. En sådan här form av departementsskrivelse är oerhört olycklig.