Fru talman! Det finns ett generellt förhållningssätt till detta från de fyra allianspartierna, och det håller vi oss till. Vi säger att om eller när det kommer in en ansökan ska vi titta på den enligt alla de säkerhetsföreskrifter och andra saker som finns. Det är inte mer än så. Det är egentligen inte värre än någon annan gruva i den delen. Den ska behandlas som alla ansökningar.
Man kan undra varför man biter sig fast så vid detta med uran. Sverige har ungefär 1 procent av det brytvärda uranet. Det är inte särskilt mycket. Värdena i sig är ganska låga. Det finns en oro där ute som man ska ta på stort allvar, men jag tycker att det sätt som oppositionen hanterar de här frågorna på egentligen bara gör saken värre genom att man underblåser oron och inte talar om att uran redan finns i berggrunden. Det bryts redan uranmineraler i de gruvor vi har i dag. Det tas om hand redan i dag, men inte på ett sådant koncentrerat sätt eller med de processer som en urangruva skulle medföra. Så långt är jag helt med. Men man behöver inte underblåsa den rädsla som finns ute i samhället.
Man ska i stället tala om vad det här innebär och att vi har sådana miljölagar och andra lagar som reglerar detta så noga och på ett så bra sätt att det aldrig kommer att vara någon som fattar beslut om inte alla de högt ställda krav och förväntningar som finns uppfylls.
Jag ser verkligen fram emot att vi får diskutera gruvstrategin mer. Jag tror inte att vi behöver göra det i plenum i kammaren, utan det kan vi ta i de olika delar som kommer fram. Jag har ett förslag, och det är att vi i utskottet begär att få de olika delarna till oss så att vi där i utskottet också kan fördjupa vår kunskap om det och föda in värdefull kunskap som kommer från hela landet, inte minst från er som bor i norra Sverige.