Herr talman! Sedan kalla krigets slut har svensk försvarsindustri, liksom den svenska Försvarsmakten, genomgått stora förändringar. Efter att under flera decennier haft ställning som ensam leverantör till den svenska staten och Försvarsmakten befinner sig industrin nu i en annan situation. Nya marknader och en ökad konkurrens ställer högre krav på industrin, samtidigt som möjligheterna och villkoren för både beställare och leverantörer av försvarsmateriel förbättrats.
Förutsättningarna för svensk försvarsindustri, precis som för andra länders försvarsindustrier, förändras ständigt. I likhet med andra EU-länder har vi en försvarsindustri som är betydligt mer konkurrensutsatt än tidigare. Kraven på snabbare och effektivare utveckling och produktion av materiel till lägre kostnader blir allt högre.
Men samtidigt som den svenska försvarsindustrin anpassar sin verksamhet och konkurrenskraft är behovet av en öppnare europeisk marknad och bättre regelverk stort. Både svenska staten som köpare av försvarsmateriel och den svenska försvarsindustrin har mycket att vinna på en öppnare och mer konkurrensutsatt europeisk försvarsmarknad. För detta behövs det en tydlig strategi för försvarsindustrin i Europa.
Försvarsutskottets majoritet välkomnar därför det initiativ som den europeiska kommissionen tagit till en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU. En sådan strategi kommer att förbättra utvecklingen mot en mer öppen och fri marknad för försvarsprodukter inom EU än hittills.
Svensk försvarsindustri får då större möjlighet att arbeta effektivt både nationellt och internationellt. Det betyder fler uppdragsgivare och större exponering för svensk materiel. För Försvarsmakten betyder det ökade valmöjligheter med flera producenter att beställa och köpa ifrån.
För att åstadkomma en verklig, öppen försvarsindustrimarknad med lika villkor behövs det även stabila strukturer, framför allt när det gäller leverans- och informationssäkerhet. Många stater väljer att köpa försvarsmateriel av främst den egna försvarsindustrin eftersom den tydligast kan garantera denna säkerhet. Detta hindrar mindre företag och stater att få möjlighet till upphandlingar på jämställd basis och verkar emot en öppnare marknad med fler aktörer.
Det är nödvändigt att regelverken byggs så att lika villkor, utan särskilda fördelar för någon part, gäller för små och stora stater. Majoriteten anser det därför vara viktigt med kommissionens förslag om en striktare tillämpning av EG-fördragets artikel 296, som innebär att länder kan frångå överenskomna upphandlingsregler med hänvisning till nationella säkerhetsskäl.
Det bör även fortsättningsvis finnas en möjlighet för länder att tillgodose nationella säkerhetsintressen, men artikeln får inte nyttjas enbart som ett verktyg för att värna den inhemska försvarsindustrin. Alliansen anser därför i likhet med kommissionen att användningen av artikel 296 bör inskränkas till speciella fall som fastställts av EG-domstolen.
Försvarsindustrin i världen har sedan länge nyttjat begreppet "offset" som ett verktyg för försäljning av materiel. I enkla termer har detta betytt att ett land som säljer försvarsmateriel till ett annat land förpliktar sig att antingen investera i anläggningar eller motsvarande i mottagarlandet eller i sin tur köpa försvarsmateriel från det landet. I likhet med kommissionen anser majoriteten att sådana offsetaffärer kan ha en negativ effekt på konkurrensen, eftersom fokus i sådana avtal oftast läggs just på offsetavtalen i stället för materielens konkurrenskraft.
Utskottets majoritet anser att offsetavtal bör avskaffas i längden men att man i nuläget bör överväga eventuella beslut om en utfasning av offsetavtal. Om EU väljer att avstå från offsetavtal sinsemellan finns risken att tredjeländernas försvarsindustri, som inte har några sådana överenskommelser, ökar sin konkurrenskraft på EU:s bekostnad.
Herr talman! Vad anser då oppositionen? Som förväntat är splittringen stor.
Socialdemokraterna har under årets försvarsdebatt argumenterat för en stark svensk försvarsindustri, men man anvisar inga pengar. Socialdemokraternas besparingar på mer än 5 miljarder kronor på Försvarsmakten över tre år har aviserats, och då måste man allvarligt fråga hur de tänkt sig att det skulle kunna bidra till en stark och konkurrenskraftig svensk försvarsindustri. Miljöpartiet vill i sin tur halvera försvaret med 8 miljarder kronor mindre till Försvarsmakten, medan Vänsterpartiet nöjer sig med besparingar på 4 miljarder.
Det är tydligt att oppositionen är oense om försvarspolitiken och vår försvarsindustri. Alla som läser de tre partiernas budgetalternativ kan se att det inte finns mycket som de tre partierna har gemensamt. Det finns helt enkelt inget trovärdigt alternativ i den svenska försvarspolitiken.
Vi har i Sverige en stark och konkurrenskraftig försvarsindustri. Under flera årtionden har Sverige byggt upp världsledande kompetenser, med hög teknologisk standard och spjutspetsteknologi. Vår försvarsindustri är internationellt erkänd för högkvalitativa materiel, vilket gynnar såväl industrin som Sverige. Den svenska försvarsindustrin har en särställning i Europa, vilket regeringen anser att man bör värna om.
För min egen del vill jag betona vikten av att vi bör ha ett genuint och omfattande svenskt engagemang för både en fungerande nationell försvarsindustristrategi och en konkret strategi för den europeiska försvarsindustrimarknaden. Sverige har ett behov av att fortsatt vara en slutleverantör av komplicerade försvarsmaterielsystem, både för att öka den svenska försvarsindustrins konkurrenskraft och för att värna om det säkerhetspolitiska inflytande som en sådan ställning ger oss.
Sverige besitter hög kompetens inom ett antal unika områden vars motsvarighet saknas på den internationella marknaden, och det är ytterst viktigt att vi aktivt värnar om denna kompetens. Nyttan för såväl industri och försvarsmakt som land är hög och bör fortsatt så förbli. Och då finns bara alliansens linje att gå på - något alternativ finns inte, som jag påpekade tidigare i mitt anförande. Den trovärdigheten saknas.
Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till förslaget i utskottets utlåtande och avslag på samtliga reservationer.