Fru talman! När det gäller den kommande budgetdebatten - den ska vi ju också ha här i kammaren inom närtid - kommer Staffan Danielsson säkert att få information om hur vi hanterar de kommande årens budget på försvarsmaktssidan eller försvarets sida.
Det enda är att vi lägger mer pengar på materiel än vad regeringen gör. Sedan tar vi bort lite när det gäller de internationella insatserna. Det gör vi i större utsträckning än vad regeringen gör.
Men jag skulle vilja ställa en fråga om just detta. Tycker inte Centerpartiet och Staffan att det är viktigt att man har en nationell försvarsindustristrategi som lägger sig som bas när man sedan går ut och arbetar fram en europeisk försvarsindustristrategi, så att man liksom vet vad man gör?
Jag känner att regeringen på något sätt gömmer obekväma frågor. Man tillsätter en genomförandegrupp och lite annat smått och gott som ska titta på detta medan vi parlamentariker i Sveriges riksdag inte får delta på det sätt som vi kanske skulle göra.
När det sedan gäller ordning och reda och samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill jag säga att vi har regerat i tolv år. Det har varit olika konstellationer. Vi har till och med samarbetat med Centerpartiet på försvarsområdet, så vi kan konsten att samarbeta.
I och med det vi har sett under de här två och ett halvt åren när det gäller regeringen kan man fundera på hur samarbetet har fungerat på det här området. Jag tänker på försvarsindustrimaterielfrågor, försvarsmaktsfrågor, signalspaning och lite annat.
På något sätt är det självklart så att det inte är något bekymmer för oss. Men frågan är ställd till Staffan: Tycker ni inte att det skulle ha varit viktigt att ha med en nationell försvarsindustristrategi som bas i ett sådant här underlag? Det var egentligen det som vi ville ha in. Det sade ni nej till. Varför?