Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till när-
ingsutskottets betänkande nr 12 och avslag på samtli-
ga reservationer.
Jag tror, fru talman, att vi alla kan ställa oss upp
och säga att för att skapa bättre förutsättningar för
ökad tillväxt och sysselsättning behövs fler och väx-
ande företag - och de behövs i hela Sverige.
Jag tror också att vi alla är överens om att ett bra
företagsklimat är viktigt för att Sverige även i fort-
sättningen ska vara ett välfärdssamhälle. Frågan är
hur vi med politiken som medel kan medverka till att
det finns en bra grogrund för svenska och utländska
företag att vilja etablera sig och våga växa.
För oss socialdemokrater är det vägledande för
näringspolitiken att den ska bidra till att skapa förut-
sättningar för tillväxt och att den är ekonomisk,
ekologiskt och socialt hållbar.
Det går inte att blunda för faktorer som låga rän-
tor, bra kommunikationer, välutbildad arbetskraft,
tillgång till arbetskraft och stabila spelregler etc. Ska
näringslivet ha en förutsättning att växa så krävs
också en väl fungerande offentlig sektor.
Med detta vill jag ha sagt att definitionen av när-
ingsklimatet är ganska vid. Den innefattar inte enbart
frågan om företagens välbefinnande, företagsklimatet,
utan den innefattar hela den uppsättning faktorer i det
makroekonomiska och näringspolitiska systemet som
leder till en ökad ekonomisk tillväxt.
Här ryms förhållandet mellan arbetsmarknadens
parter och behandlingen av de anställda. Här ryms
samarbetet mellan näringslivet och samhället liksom
mellan företag i industriella system, s.k. kluster. Här
ryms hela det innovationspolitiska system som leder
till att forskning och utveckling kan omsättas i pro-
dukter, varor och tjänster. Här ryms arbetskraftens
kunskaper och kompetens samt näringslivets och den
offentliga sektorns förmåga att tillgodogöra sig de
resurserna. Det är faktorer som också påverkar före-
tagslokaliseringen.
Fru talman! I den borgerliga reservationen nr 1
beskrivs en mycket negativ bild. Reservationen är
helt i avsaknad av någon som helst positivitet, vilket
också Karin Falkmer i sitt inledningsanförande för-
tydligade ytterligare. Men detta stämmer illa med vad
t.ex. Småföretagarbarometern visar för 2002. Där
spår man en snabb återhämtning i slutet av året. Vi
ska inte sticka under stol med att konjunkturen däm-
pades under hösten 2001, men det finns många tecken
som talar för att konjunkturen också kommer att stär-
kas den närmaste tolvmånadersperioden. Det säger
man bl.a. från Föreningssparbanken och Företagarnas
Riksorganisation utifrån den bedömning som företa-
gare med 1-45 anställda har gjort i en undersökning
som nyligen har presenterats.
Fru talman! Jag vill ändå i detta sammanhang be-
tona att de farhågor, brister och problem som kan
oroa utvecklingen i förhållande till internationella
konjunkturer också kan medföra en svagare och en
mer utdragen process än vad småföretagarna har
redovisat. Men jag tycker också att det är viktigt att
påpeka att man inte får vara nonchalant i de här frå-
gorna.
Det gäller för oss politiker att försöka vara förut-
seende och vidta åtgärder för att slå vakt om tillväx-
ten och därmed också den generella välfärden. Vi är
beroende av att också den internationella konjunktu-
ren fungerar och att rätt åtgärder sätts in vid rätt till-
fälle.
Fru talman! Det finns en borgerlig reservation, nr
6, där förhållandet för träskiveindustrin tas upp.
Yvonne Ångström tog också upp detta. Man vill att
riksdagen ska göra ett uttalande med innebörden att
regeringen tillser att frågan om den svenska träski-
veindustrins situation närmare blir klargjord i lämp-
ligt sammanhang.
Från majoritetens sida har vi hänvisat till uttalan-
den och pågående arbete inom Regeringskansliet om
bl.a. energiskatternas framtida utformning. Låt mig
här från talarstolen ändå göra ytterligare ett förtyd-
ligande i frågan. Enligt uppgift från Näringsdeparte-
mentet avser regeringen att ånyo analysera träskive-
industrins situation. Detta arbete inkluderar bl.a.
aspekter såsom struktur, konkurrenskraft, sysselsätt-
ning och råvaruförsörjning m.m. I analysen ingår
dessutom att klarlägga spånråvarans betydelse för
både leverantörer och olika köpare. Vidare har re-
geringen enligt regeringsbeslut överlämnat ett ärende
om trävaruförsörjningen till svensk skivindustri till
Skattenedsättningskommittén. Detta innebär, fru
talman, att kommittén kommer att behandla frågan.
Därmed är reservationen mer än väl tillgodosedd, och
ett tillkännagivande mer eller mindre att betrakta som
att slå in öppna dörrar.
Fru talman! Sverige behöver fler entreprenörer.
Därför har, utöver mer generella åtgärder, en rad
satsningar för ett breddat entreprenörskap genom-
förts. Bl.a. har det gjorts en särskild satsning på ett
nationellt program för entreprenörskap och på s.k.
entreprenörskaps- och teknikskolor för att stimulera
ungdomars intresse för entreprenörskap och teknik.
Det gäller att skapa nyfikenhet hos ungdomar på att
våga pröva kanske mer otraditionella områden, vilket
är en oerhört viktig uppgift.
Det har fattats beslut om ytterligare satsningar
som har gjorts för att främja kvinnors och invandrares
företagande och kooperativt företagande. Mer om
detta står att läsa i betänkandet.
Regelförenklingsarbetet fortsätter. Småföretagar-
delegationen lämnade 81 förslag till åtgärder för att
förbättra villkoren för småföretagare. Drygt 73 % av
dessa har genomförts eller är under genomförande
eller beredning. I de fall utredning pågår kan man
emellertid också betona att målen är desamma men
åtgärderna kan avvika lite från vad Småföretagarde-
legationen föreslagit.
Fru talman! Att säga att ingenting görs är ett
handskas grovt med sanningen, eller det är kanske
snarare så att man inte vill se sanningen. Vi social-
demokrater har också avlämnat en rapport om detta
arbete och hur regelförenklingsarbetet går till. Där
står det också om olika andra småföretagssatsningar.
Information och service till småföretagen har för-
bättrats genom att Företagarguiden nu har kommit i
gång.
När det gäller kompetensutvecklingen har nöd-
vändiga initiativ och insatser utvecklats i samarbete
med bl.a. NUTEK och Företagarnas Riksorganisa-
tion.
Fru talman! Jag vill påstå att vi är på rätt väg, men
ett sådant här arbete blir aldrig slutfört. Det måste
ständigt pågå och vidareutvecklas. Låt mig ta några
exempel som jag tycker är viktiga i det långsiktiga
perspektivet.
Vi behöver fler med teknisk och naturvetenskap-
lig högskoleutbildning.
Vi behöver öka kommersialiseringen av den kun-
skap som tas fram i forskning och utveckling. Det
finns brister i kontakterna mellan den akademiska
världen och de små och medelstora företagen. Det
saknas riskkapital i tidiga skeden, och då inte minst i
glesbygden. Det är en fråga som har diskuterats
mycket i näringsutskottet.
Vi behöver också på ett bättre sätt ta till vara den
kunskap som svenska arbetstagare besitter.
Att möta företagens behov av och krav på perso-
nal kräver utbildningsinsatser, kompetensutveckling
och kunskapsöverföring. Arbetstillgången kommer att
få en alltmer framträdande roll för tillväxten i vårt
land såväl lokalt som regionalt och centralt.
Om man vill påverka utvecklingen och flytta fram
positionerna är det tämligen meningslöst att enbart
beskriva allt som negativt och med sorgkant. Den
som vill bygga för framtiden måste ta fasta på det
positiva och det framgångsrika. Därmed inte sagt att
man ska bortse från det som är dåligt, men om man
enbart lyfter fram detta kommer bördan till slut att bli
så tung att ingen vill starta något nytt. Pessimister ser
bara hinder. Den som har tilltro ser också möjligheter.
Vi socialdemokrater tror på företagandet i Sveri-
ge. Vi har förtroende för företagarna i vårt land. Vi
vill förbättra, utveckla och ta fram nya idéer. Vi har
en stark tilltro till samråd och samverkan. Det är
tillsammans med näringslivet, arbetsmarknadens
parter, forskning och utveckling i högskolor och på
universitet som vi kan skapa en bra grogrund för en
fortsatt positiv utveckling.