Herr talman! Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap, att stimulera elevernas intellektuella utveckling och att förbereda barn och unga för vuxenlivet. Skolan ska erbjuda den kunskap som behövs för att klara av arbetslivet men också kunskap för att klara livet som ansvarsfull samhällsmedborgare. Om skolan inte lyckas i sitt uppdrag skapar vi stora framtida problem både för barnen och för Sverige som nation.
Omfattande reformer är nu genomförda av alliansregeringen för att motverka den negativa trenden vi ser när vi mäter svenska elevers skolresultat.
Det finns dock några risker med de pågående förändringarna av skolan, bland annat att vi etablerar en alltför instrumentell syn på kunskap där fokus ensidigt ligger på skolans uppgift att göra elever anställningsbara. Förberedelse för yrkeslivet är mycket viktigt, men skolan ska inte bara ta sikte på detta. Det är svårt att veta vilka kunskaper som behövs på framtidens arbetsmarknad. Skolan ska satsa på det tidlösa och inte haka på flyktiga trender. Skolan har ju också ett bildningsuppdrag och behöver återupprättas som en kunskapsinstitution som förvaltar och förmedlar en bildningstradition.
Herr talman! Kristdemokraterna vann framgång under tidigt 1990-tal när värdegrunden tydliggjordes i skolans styrdokument. Skollagen slår fast att eleverna ska inhämta och utveckla både kunskaper och värden. Läroplanen tydliggör att utbildningen ska förmedla värden i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. Den talar också om individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
De värderingar som våra barn ska få till sig från skolan är väldigt tydligt beskrivna i styrdokumenten. Fokus ligger på att förankra grundläggande demokratiska värderingar om alla människors lika värde, solidaritet med svaga och utsatta, jämställdhet mellan kvinnor och män samt att tillgodose och utveckla elevernas rätt till inflytande och delaktighet. Något förenklat kan man kalla detta skolans uppdrag i demokratisk fostran.
Alltför ofta reduceras värdegrunden i skolornas faktiska arbete. Värdegrunden förminskas till ett antal konkreta åtgärder eller aktiviteter i skolan, till antimobbningsarbete eller klassens ordningsregler. Värdegrunden ses då som ett utanpåverk som läggs vid sidan om skolans övriga verksamheter. Det här visar också Skolinspektionens rapport förra året där 13 av 17 undersökta skolor fick underkänt när det gällde värdegrundsarbetet.
De skolor som lyckats med sitt värdegrundsarbete är de som i stället har en så kallad hela-skolan-ansats. Det innebär att värdegrunden har blivit ett förhållningssätt som genomsyrar hela verksamheten och som all personal har i ryggraden när olika situationer uppstår, alltså ett förhållningssätt, ett sätt att hantera uppkomna situationer i stället för schemalagda aktiviteter i till exempel livskunskap.
Herr talman! Läsförståelse är grunden för nästan all annan inlärning i skolan. Därför är det oroande att de senaste internationella kunskapsmätningarna visar att vi har en fortsatt nedåtgående trend när gäller svenska elevers läsförståelse. Mycket tyder på att senare decenniers resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den lärarledda undervisningstiden har minskat. Sedan 1990-talets början har skolans arbetssätt förändrats i riktning mot mer individualisering genom ökat eget arbete. Forskning pekar på det negativa sambandet mellan denna typ av individualisering och elevernas resultat.
Vi kan också titta på antalet undervisningstimmar. Det totala antalet undervisningstimmar i den svenska grundskolan har minskat över tid, vilket drabbat undervisningstiden i bland annat svenska. Antalet undervisningstimmar i den svenska obligatoriska skolan är också lägre än genomsnittet i de europeiska länderna. Svenska elever i åldrarna 9-11 år har drygt 50 färre undervisningstimmar per år jämfört med genomsnittet för motsvarande åldersgrupper i EU-länderna. Svenska elever i åldrarna 12-14 år har ca 130 timmar färre undervisningstimmar per år jämfört med genomsnittet för motsvarande åldersgrupper i EU-länderna.
Vi behöver vända den här utvecklingen. Därför vill vi kristdemokrater ge elever mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska, med fokus på läsning.
Herr talman! Skolan ska inte vara en lekstuga eller experimentverkstad för ideologer som är förklädda till pedagoger. Nya pedagogiska metoder och trender implementeras ofta i skolan, metoder som inte alltid har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet.
Inom sjukvården finns Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, vars utvärderingar ligger till grund för Socialstyrelsens normerings- och riktlinjearbete. Dessa är i sin tur styrande för vilka behandlingsmetoder som får användas inom sjukvården. Motsvarande krav på utvärdering av pedagogiska metoder borde utvecklas också på skolområdet. Pedagogiska trender kommer och går, ofta baserade på ideologi snarare än vetenskap, och tyvärr börjar många av dem tillämpas i skolan innan det finns evidens för att de verkligen fungerar.
De undervisningsmetoder som används i skolan måste ha bättre stöd i forskning och utvärdering innan de introduceras. Vi kristdemokrater tycker därför att Skolverket bör få ett uppdrag att inrätta en verksamhet liknande den som finns inom hälso- och sjukvården som dels får uppdraget att utvärdera undervisningsmetoder, dels att stimulera akademisk forskning inom området.
Herr talman! Många elever är i behov av särskilt stöd för att klara målen. Alla elever ska ges förutsättningar att klara skolan och att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Alliansregeringen har därför infört den gamla speciallärarutbildningen igen för att öka den specialpedagogiska kompetensen på våra skolor. Speciallärarna ska jobba direkt med eleverna, till skillnad mot specialpedagogerna som handleder dem som jobbar med barn i behov av särskilt stöd. En uppmaning till huvudmännen ute i landet är därför att fylla platserna på speciallärarprogrammet. Behoven lär inte minska framöver.
Mitt hjärta klappar extra för de elever som är i behov av riktigt kompetenta speciallärare för att klara skolan, men som i dag inte alltid får tillgång till rätt kompetens. Stöd till elever med särskilda behov kan säkert fungera väl på sina håll, men alltför många exempel har jag sett där elever går runt i skolan med bara en assistent, som kan vara en väldigt viktig person för eleven rent socialt men som helt kan sakna pedagogisk utbildning. Det duger inte. De elever som har de största behoven ska undervisas av de mest kompetenta lärarna. De med de största behoven ska ha tillgång till den högsta kompetensen.
Herr talman! Det finns mycket mer att säga om den svenska skolan. Vi tenderar dock att fastna i en problembeskrivning av skolan, vilket gör att många lärare hänger med huvudet och att det är tungt att gå till jobbet. Vi måste börja tala om skolan på ett annat sätt för att göra den till en attraktiv arbetsplats för såväl elever som lärare och rektorer. Det utförs underverk av personalen på våra skolor varje dag, och någon behöver också berätta det i debatten.
Med de orden vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.
(Applåder)