Fru talman! Har man en mångkulturalistisk utgångspunkt vill man givetvis hela tiden se till att människor som kommer till Sverige bibehåller sina egna sedvänjor, traditioner och så vidare och skapar det splittrade samhälle vi har. Givetvis är det en grund att man lär sig svenska språket om man ska bli en del av det svenska samhället.
Det finns inget orsakssammanhang som säger att modersmålet skulle ge ett bättre språk. Andraspråket blir inte bättre om modersmålet är bra. Det finns inget sådant orsakssamband. Det är fastslaget.
Jag vill komma tillbaka till den undersökning som den forskning som Rossana Dinamarca lutar sig mot härstammar från. Jag hittade inte papperet under min förra replik, men en professor i statsvetenskap som kommenterar undersökningen, Christine Rossell, säger: "Diagrammen är påhittade, deras fallstudier har inga kontrollgrupper och det är inte samma barn som följs under en längre tid."
Däremot finns det en ganska omfattande studie gjord i Danmark som jag refererade till i mitt huvudanförande. 255 elever i nian som har fått hemspråksundervisning jämförs med 200 som inte har fått någon. Där kom man fram till att det inte har någon som helst betydelse för att uppnå kunskapsmålen. Däremot har de sociala och socioekonomiska faktorerna mycket stor betydelse.
Det här är en stor och klar myt, som på något sätt har blivit en allmän och vedertagen sanning, framför allt bland sjuklöverpartierna här i riksdagen. Sedan har den anammats av Skolverket i deras skrivelser och så vidare. Det är en myt.