Fru talman! Det här betänkandet handlar om den svenska grundskolan - en fråga som i dessa dagar upptar väldigt mycket av debatt och funderande. Det finns få saker som vi har gemensamt i vårt samhälle som är så viktiga som just vår gemensamma grundskola. Det handlar inte bara om att grundskolan är en viktig del av vår välfärd utan också om att grundskolan är en viktig del av vår utvecklings- och tillväxtstrategi.
För den enskilde handlar det om att få en bra start i livet, att få en grundläggande utbildning som gör att man sedan har många möjligheter både att växa som individ och människa och att bidra till det gemensamma samhället och göra en insats. Det handlar också om möjligheten att ta del av vårt demokratiska samhälle, att vara en fullvärdig medborgare. Vi vet ju att kunskap och kompetens blir allt viktigare i vårt informationssamhälle, och just bildningens roll blir alltmer central.
Därför är grundskolan väldigt viktig, både för den enskilda individens möjligheter i samhället och i livet och för vårt lands utveckling i förlängningen.
Mot bakgrund av det, fru talman, är det oroväckande att resultaten sjunker, att vi sex år i rad har fått se allt färre som når behörighet att kunna göra val till de nationella programmen i gymnasiet.
Det är också oroväckande att vi ser att likvärdigheten - ett centralt värde traditionellt sett i Sverige - blir allt sämre. Det blir allt lättare att kunna förutse hur det ska gå för en elev i grundskolan bara genom att titta på vilken utbildningsnivå som föräldrarna har. Det är nästan tio gånger vanligare att ett barn från ett hem där man inte har särskilt mycket studievana, kanske har bara grundskola, inte når behörighet för gymnasieskolans nationella program än att ett barn vars mamma eller pappa har högskoleutbildning inte gör det. Det är tio gånger vanligare.
På samma sätt är det oroväckande att vi ser en försämring när det gäller basfärdigheterna i den svenska grundskolan. Nyligen fick vi en rapport som visar att läsförmågan - en på många sätt essentiell förmåga i vårt moderna samhälle - försämras alltmer. Det gäller dem som kanske från början har tuffa förutsättningar, men undersökningen visar att också de tidigare starka läsarna blir allt färre.
Detta sammantaget gör att Socialdemokraterna känner en stor oro över utvecklingen i den svenska grundskolan. Vi tror att det är viktigt att vi nu gör kraftfulla insatser och investeringar för att vända på utvecklingen, fru talman. Det handlar naturligtvis inte bara om kvaliteten i skolan, men mycket kan göras där.
Det absolut viktigaste, tror vi, är att investera i lärarna, att se till att lärarna får de verktyg och de möjligheter som de behöver för att kunna göra ett gott arbete. Det handlar om allt ifrån fortbildningsmöjligheter och karriärutvecklingsmöjligheter till utvecklingsstöd i den svenska grundskolan. Jag tror att vi måste vara beredda att förbättra villkoren för lärarna. Ska läraryrket också i framtiden locka begåvade unga tjejer och killar måste villkoren naturligtvis förbättras.
Jag har under detta riksmöte lagt fram ett antal förslag som tyvärr har blivit nedröstade av den nuvarande majoriteten.
Därutöver tror jag att vi behöver göra tidiga insatser för eleverna. Socialdemokraterna har under det senaste året föreslagit att vi ska minska klasstorlekarna de första åren. Forskning visar att den typen av investeringar, som innebär att lärarna får betydligt lättare att möta varje elev, betalar sig både genom att man förhindrar en del problem och brister på ett tidigt stadium och genom att det samhällsekonomiskt har visat sig lönsamt eftersom det gör att eleverna har lättare att klara av både grund- och gymnasieskolan.
Vi menar att en riktad satsning de första åren är oerhört central att göra. Det har vi också föreslagit under det senaste året. Även detta har tyvärr den borgerliga majoriteten avslagit.
På samma sätt ser vi att en del av problemen med den allt sämre likvärdigheten hänger samman med att eleverna i dag i allt större omfattning behöver ansvara för den egna undervisningen. Skolverket har mycket riktigt påpekat att de senaste 15-20 årens utveckling där elever förväntas ta allt större ansvar för det egna lärandet, det vill säga att undervisningen privatiserats i någon mån, har lett till att likvärdigheten har försämrats.
Därför har vi socialdemokrater föreslagit att en av de viktigaste insatser vi kan göra, förutom mindre klasser och att investera i lärarna, är att se till att läxhjälp finns tillgänglig för alla elever i alla skolor där man behöver det. Mot detta ställs naturligtvis det regeringsförslag som nyligen röstats igenom i riksdagen som handlar om att läxhjälp ska kunna köpas av den som har råd både i grund- och i gymnasieskolan, det vill säga någon form av privatundervisningsinslag. Vi menar att detta är så viktigt och så centralt att det bör vara tillgängligt för alla elever, och därför kommer vi att fortsätta att lägga fram den typen av förslag.
På samma sätt tror vi att elever som inte har nått upp till målen i årskurs 6 bör erbjudas sommarskola, för att på några veckor koncentrerat kunna ta igen en del av de brister som de har.
Fru talman! En av de bra saker som den borgerliga regeringen har gjort är att under de senaste fem sex åren ha byggt på det nationella uppföljningssystem som tidigare fanns. Man har stärkt Skolinspektionen. Man har infört en del nationella prov som handlar om att på ett tidigt stadium försöka följa upp vad som händer i den svenska grundskolan. Vi tycker att det är bra.
Men det räcker inte. Det är alltför ensidigt, med fokus på kontroll. Vi måste parallellt med detta se till att bygga upp utvecklingsstödet. Därför föreslår vi socialdemokrater att det ska inrättas ett nationellt institut för lärande där man både samlar och sprider forskning men där man också har ett utvecklingscentrum som hjälper till att stötta de skolor och de kommuner som har behov av det. Det räcker inte med att bara kontrollera och påpeka de fel som görs ute i skolorna. Vi måste också gemensamt hjälpas åt att hitta vägar framåt, sprida goda exempel, sprida bra forskning.
Fru talman! Den svenska grundskolan har traditionellt sett hållit mycket hög kvalitet och mycket hög klass. Den har i jämförelse med många andra länders grundskolor varit likvärdig och hållit hög klass när det gäller jämlikhet. I dag ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Det finns många skolor som är alldeles utmärkta, med alldeles utmärkta resultat, men sammantaget går utvecklingen åt fel håll. Det är därför vi behöver en ny politik som förändrar detta. Den politik som i dag förs, som framför allt utgår från tyckande och inte från forskning, har lett oss på fel väg. Att i det läget bara blunda för detta och skylla på tidigare regeringar, som den nuvarande regeringen gör, kommer inte att räcka för att vända utvecklingen.
Det är mot den bakgrunden jag under de senaste åren har lagt fram många förslag på en ny inriktning för den svenska grundskolan, och vi kommer att fortsätta att göra detta. En del av det är naturligtvis de yrkanden som vi har i kammaren i dag.
Jag ska avsluta med att säga att vi naturligtvis står bakom alla dessa yrkanden, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.