Herr talman! Jag tror att Katarina Brännström har fått ganska mycket om bakfoten.
Låt mig börja med hennes påstående att vi skulle vara emot saker. Nu är det ju vi som har presenterat ett femtontal förslag bara i det här betänkandet för olika förbättringar och förändringar av arbetsrätten. Dem har ni röstat emot. Det är alltså tvärtemot vad du just sa, Katarina Brännström, och det är ju tråkigt.
Sedan hävdar Katarina Brännström att hundratusentals jobb skulle försvinna för att man får bättre villkor på arbetsmarknaden. Det är ett fantasifullt inlägg, men det är inget som har mycket till grund i vare sig nutiden eller historien. Om goda arbetsvillkor och trygghet på arbetet verkligen skulle medföra att massvis med jobb försvann borde det finnas en rad länder i världen - de allra flesta - som då skulle ha i det närmaste full sysselsättning, för där har man jättedåliga villkor för dem som arbetar och inga rättigheter alls. I verkligheten funkar det inte på det sättet.
Det blir alltså inte fler jobb för att arbetsgivare får större möjligheter att behandla arbetstagare godtyckligt. Tvärtom visar de samband som vi ser i verkligheten att det fungerar snarare på motsatt sätt.
Sedan är det intressant att Katarina Brännström befinner sig i en verklighet där hon inte har noterat att det finns några problem med visstider. Ett tips är att tala med några som har visstider och som har jobbat med otrygga anställningar under lång tid. Ett annat tips kan vara att ta del av till exempel den forskning och de undersökningar som finns. Det finns massvis med exempel på att det blir svårare att ta del av till exempel kompetensutveckling om man har en otrygg anställning. Det kom en rapport nyligen som visade att sexuella trakasserier är vanligare bland dem som har visstidsanställningar och så vidare.