Herr talman! Såväl kostnader som regelverk kan nog påverka viljan att anställa. Då är det mycket riktigt som Raimo Pärssinen noterar, att många arbetsgivare säger att en lite lägre arbetsgivaravgift inte påverkar särskilt mycket. Det är också dyrt att göra en generell, bred sänkning av arbetsgivaravgiften. Och om man skulle sänka någon procentenhet eller två skulle det sannolikt inte få någon större effekt på sysselsättningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Men alliansregeringen genomförde något annat. För att sänka trösklarna genomförde vi en substantiell, omfattande sänkning av arbetsgivaravgiften riktad mot en viss grupp utanför arbetsmarknaden - nämligen de som är unga.
Om man inte anser sig ha råd - vilket inget av våra partier anser oss ha - att genomföra omfattande sänkningar av arbetsgivaravgiften, kan man identifiera olika grupper som står längre bort för att kunna hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden. Vi menar att det är viktigt.
Man kan inte bara peka på att nedsättningen av arbetsgivaravgiften vid anställning av unga nödvändigtvis inte har skapat jättemånga jobb med tanke på finanskrisen och annat. Däremot har det sannolikt räddat ganska många jobb från att försvinna, och det är viktigt att ha med i diskussionen.
I sitt anförande tog också Raimo Pärssinen upp att sänkta löner inte nödvändigtvis skapar nya jobb. Det beror på vilken typ av arbetslöshet som vi diskuterar. Den riktigt svåra nöten för oss att knäcka är ju de ungdomar som inte har någon gymnasieutbildning. Då är det nog inte någon större skillnad om deras ingångslön är 15 000 kr eller 17 000 kr, om de inte har någon utbildning alls. Här krävs helt andra åtgärder. Men vid en korttidsarbetslöshet kan lönen säkert påverka.