Herr talman! Detta har varit en interndiskussion som vi har haft i många år. Hur ska vi handha detta? Vi har försökt trycka på partivägen, precis som Désirée Pethrus nämnde tidigare, men det har inte riktigt fungerat. Vi tror att den rätta vägen är att gå via kollektivavtalsmodellen och de lösningarna.
Alla vill inte ha heltid heller. Det kan också variera över livscykeln ute i arbetslivet, och då är avtal bättre. Vi förordar ingen absolut rättighet, att alla ska ha rätt till heltid, för det fungerar inte i verkligheten - det vet vi - så det är kollektivavtalsvägen som vi ska gå.
Många av frågorna och motionerna som har kommit upp, bland annat från Vänsterpartiet, har goda ansatser, men vi vet samtidigt att parterna sitter och förbereder förhandlingar om turordningsregler och lagen om anställningsskydd, precis som Saco sa i går.
Det finns andra saker, till exempel visstidsregler. Man har hittat olika lösningar för det inom olika fack. Men för att kunna hitta bra vägar framåt förbereder man samtidigt förhandlingar om det. Därför säger vi nu att vi, lite strikt uttryckt, visst kan medverka tillsammans med parterna i det här, men ge dem först chansen att hitta lösningarna. De varierar över landet, och de varierar beroende på bransch och livssituation för den enskilda fackliga medlemmen.
Låt parterna försöka först. Om de inte klarar det måste vi naturligtvis försöka hjälpa till.