STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Herr talman! Vi ska nu debattera arbetsmarknadsutskottets betänkande 4, Arbetsrätt . Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2 från allianspartierna om tidsbegränsade anställningar och till Folkpartiets reservation 20 om LAS och turordningsregler.
Detta betänkande rör yrkanden från riksdagsledamöter under den allmänna motionstiden i höstas om bland annat anställningsformer, arbetstid, arbetsrättsliga regelverk, turordningsregler, utstationeringsdirektiv, som handlar om när människor från andra EU-länder kommer hit och arbetar, med mera.
Vår arbetsmarknadspolitik och den modell som vi har i Sverige för vår arbetsmarknad har tjänat vårt land väl. Sverige har under långa perioder, under årtionden, varit ett av de länder som har haft den högsta tillväxten i världen. Vi har höga sysselsättningstal, en hög produktivitet och ett stort arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i jämförelse med de allra flesta länder i världen. Samtidigt är vår arbetslöshet relativt sett låg, även om vi tycker att den är för hög. Våra ersättningssystem är förmånliga och fungerar också förhållandevis väl.
Tack vare ansvarsfulla parter - fackförbund och arbetsgivare - har vi kunnat bibehålla denna ordning och kunnat utveckla den i stället för att alla problem ska tas upp här i kammaren för att vi ska lagstifta om allting.
Men i takt med att vår värld utvecklas i och med globalisering, förändrade villkor för produktion, en fördjupad inre marknad i Europeiska unionen, nya och växande marknader runt om i världen, stora tekniksprång, innovationer och annat behöver vi genomföra reformer även i Sverige för jobb, tillväxt och ökad flexibilitet på arbetsmarknaden.
Det bästa sättet för oss att värna den modell som vi har är att kontinuerligt reformera den, så att vi möter framtidens utmaningar och stärker vår konkurrenskraft, så att vi klarar matchningen på arbetsmarknaden bättre mellan arbetsgivare och dem som söker jobb, så att vi förbättrar etableringen av nyanlända flyktingar och invandrare och så att vi ökar möjligheterna inte minst för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få ett jobb.
Att skapa fler jobb innebär också att fler människor åtnjuter ekonomisk trygghet och att fler människor får rättigheter på arbetsplatser. Arbetsrätten handlar alltså inte bara om rättigheterna för dem som har jobb utan hänger intimt samman med arbetet att öka sysselsättningen och skapa nya jobb.
Om Sverige däremot inte genomför viktiga liberala reformer för jobb och tillväxt kommer vi att få svårare att möta de stora utmaningar som vi står inför med en tuffare global konkurrens, en åldrande befolkning, välfärdens finansiering på längre sikt och integrationen av allt fler människor som kommer till Sverige för att söka en ny framtid här.
Vi upplever att den nya regeringen och Vänsterpartiet inte har svaret på de utmaningar som Sverige står inför. I stället föreslår de skattehöjningar för att anställa ungdomar, vilket vi menar är en dålig idé. De föreslår ytterligare regleringar för företag. Det kommer krav från en del håll runt om i landet och från olika partier på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, på mindre flexibilitet för näringslivet och på förändringar som riskerar att minska arbetskraftsutbudet och återigen driva stora grupper invånare i vårt land in i bidragsberoende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Herr talman! Ju mer vi får se av den politiken, desto större problem kommer vi att få på arbetsmarknaden och desto svårare kommer det att bli att klara välfärdens långsiktiga finansiering.
I detta betänkande finns det en del förslag om reformer för en mer flexibel arbetsmarknad, till exempel en alliansreservation om provanställning där vi föreslår att provanställningar ska kunna pågå upp till ett år. Vi i Folkpartiet liberalerna har en reservation om turordningsreglerna, där vi vill att kompetens snarare än när man blev anställd ska styra vid uppsägningar till följd av arbetsbrist.
Det bör dock framhävas och tydliggöras att det stora reformbehovet i Sverige även gäller en rad andra områden. Det gäller inte minst skatter, andra delar av arbetsmarknaden, bostadspolitiken, utbildningssystemet och så vidare.
Herr talman! EU-kommissionen har haft synpunkter på hur Sverige implementerar det så kallade visstidsdirektivet. Den förra regeringen arbetade med detta, och den nya regeringen gör det likaså. Frågan ligger nu på arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons bord, och om jag har förstått det hela rätt har man lovat att ett lagförslag ska komma någon gång under året. Vi förutsätter givetvis att förslaget arbetas fram i dialog med arbetsmarknadens parter och att Sverige även framöver kan ha ett system där vi inte ytterligare höjer trösklarna för dem som står utanför arbetsmarknaden att kunna komma in och få ett jobb.
Fasta anställningar ska, precis som har påpekats, vara grunden på den svenska arbetsmarknaden. Så är det också i dag; ungefär 75 procent av alla på arbetsmarknaden har en fast anställning. Tidsbegränsade anställningar är dock en viktig bro in på arbetsmarknaden för många - ungefär var tionde visstidsanställd kommer att få en tillsvidareanställning under det här kvartalet. Våra regler för ledighet, studier, föräldraledighet, sjukfrånvaro och annat gör att det måste finnas en möjlighet till visstidsanställningar.
Inom vissa yrken kan det vara lätt för en arbetsgivare att på kort tid se om en provanställd är rätt person för jobbet och om personen sköter sina arbetsuppgifter, men det finns också många jobb där det kan ta längre tid att se det. Vi från Folkpartiets och Alliansens sida menar att det är viktigt att det går att provanställa i upp till ett år. Det gör att fler arbetsgivare är beredda att rekrytera ny personal.
Det finns krav från Vänsterpartiet på att allmän visstid ska utgå ur lagstiftningen, herr talman. Det blir i praktiken en återställare till hur det var före 2007, tror jag, då lagen om allmän visstid infördes. Det bör noteras att antalet visstidsanställda har ökat under 2000-talet, men det har också antalet sysselsatta gjort. Sysselsättningen och antalet visstidsanställda har alltså ökat, men andelen visstidsanställda har endast ökat marginellt sedan lagen om allmän visstid infördes. Att det skulle förekomma ett omfattande eller systematiskt missbruk av detta är alltså svårt att hävda, menar jag.
Det system som fanns före 2007 var väldigt krångligt, inte minst för arbetsgivarna. De objektiva grunderna, som det heter, kunde innebära att en person var deltidssjukskriven på kanske måndag och tisdag. Någon annan var föräldraledig på fredagar, och någon var ledig för studier på onsdagseftermiddagar. Från arbetsgivarens sida måste då vikarier sättas in på exakt dessa tider, för låt säga 77,3 procent eller 82,4 procent arbetstid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Med dagens system kan arbetsgivaren göra en bedömning att det finns frånvaro för exempelvis sjukskrivning, föräldraledighet eller studieledighet och ta in en person på visstid för att täcka upp det behovet. Det minskar byråkratin och ökar flexibiliteten, vilket vi från Folkpartiets sida menar i grund och botten är bra. Därtill finns ett lagskydd med företrädesrätt till nya tjänster, oavsett om de är fasta eller vikariat, för den som har varit visstidsanställd i tolv månader eller längre.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att Folkpartiet och Alliansen såväl i går som i dag och i morgon stod och står upp för arbetslinjen, goda villkor för företag och en god trygghet för arbetstagarna i Sverige. Vi arbetar för lägre trösklar in på arbetsmarknaden och för socialförsäkringar, omställning, rehabilitering, möjligheten att få nytt jobb, möjligheten att komma tillbaka och möjligheten att få en trygg tillvaro.
(Applåder)