Fru talman! Ledamöter och åhörare! Under de se-
naste veckorna har jag hört flera ledande socialdemo-
krater säga att de inte har några svar utan bara frågor.
Vi måste ställa oss frågor.
I Miljöpartiets vision om ett framtida samhälle be-
höver vi inte ställa oss frågor. I vår vision skall det
klart och tydligt framgå vad vi betalar via vår skattse-
del för t.ex. kultur, barn- och ungdomsverksamhet och
för folkrörelsernas verksamhet med barn och ungdo-
mar. Det skall klart kunna läsas ut vad som kräver
delfinansiering. Man skall också kunna se vilka som
delfinansierar.
Den blandade finansieringsmodell som breder ut
sig alltmer i dag tycker jag tyder på att man inte rik-
tigt kan bestämma sig. Någon sade här att kulturut-
skottet har hamnat mittemellan två fraktioner. Det är
kanske en riktig analys. Men det kan också vara så att
det har blivit på det här sättet för att man inte riktigt
vågar ta ställning, för att man inte riktigt vill visa.
Sedan bygger man på med nya regler, nya krånglighe-
ter och ändrar litet här och där. I dag sitter vi med en
salig röra och ett fullständigt moras av olika regler
som är mycket svåra att begripa sig på. För varje liten
regel måste man nästan gå tillbaka och titta historiskt
för att förstå hur den har kommit till och varifrån
olika procentsatser kommer. Det är oerhört komplice-
rat. Men Miljöpartiet ställer inte frågan varför. I vår
vision vill vi att det klart och tydligt skall framgå vad
vi betalar över skattsedeln.
Fru talman! Sedan kan man också fundera över
om barn och ungdomar skall tvingas finansiera sin
verksamhet genom att t.ex. sälja lotter. Jag vet att en
del har pratat om barnarbete. Säkert skulle någon
gärna gå upp och säga att det inte finns någon som
tvingar någon att göra någonting. Det är ett stark ord.
Men det kan också vara så att en klubb kan säga att
för att få vara med i den klubben så förutsätts det att
man också säljer lotter. Vad är det för skillnad mot att
klart och tydligt tala om att man tvingas göra detta om
man vill vara med, annars får man inte vara med?
Jag tycker att man skall vara klar och tydlig och
tala om via skattsedeln att det här ställer staten upp
på, det här ställer kommunen upp på, det här ställer
landstinget upp på och det här kräver andra finansie-
ringsvägar.
Generellt kan man säga att barn- och ungdoms-
verksamhet och svenskt kulturliv alltmer får förlita sig
på andra finansieringsformer, t.ex. spel, lotterier och
sponsorinsatser på olika sätt. Men det kommer liksom
bakifrån. Det är ingen som talar om det. Jag tycker
inte att det känns bra.
Däremot är jag positiv och yrkar bifall till hem-
ställan i kulturutskottets betänkande. Jag har ingen
egen reservation, eftersom vi i kulturutskottet säger
att vi kommer följa den här utvecklingen noggrant
och att vi vill ha en övergripande översyn. Då kom-
mer naturligtvis spelberoendets utveckling att finnas
med i den övergripande översynen, annars är det ju
inte en övergripande översyn. Det står dock icke när
utredningen skall komma till stånd. Det står i en nära
framtid. Men det kanske föredragande för regerings-
partiet kan precisera.
Sedan är vi också positiva till att täppa till hål,
men det är ju som sagt att komma efter. Det är bättre
att vara klar och tydlig från början.
Anders Nilsson tog också upp en annan sak som
har med spelandets utveckling att göra. Det har inte
skett några förändringar under en lång period och
spelandet ökar sannolikt inte, säger Anders Nilsson,
som har mångårig kompetens på detta område, och
beskriver nya lotterier som kan bli ett fiasko. Jag
ryser, eftersom Anders Nilsson med sin långa erfaren-
het bekräftar vad jag hela tiden varit orolig för, näm-
ligen att ett nytt OS-lotteri inte kommer att dra till sig
nya spelare. Det kan bli fiasko och det kan också få
effekten att det tränger undan andra lotterier. Konsek-
vensen blir att pengar, som annars kunde ha gått till
folkrörelser, inte gör det. Då blir det intressant att se
om pengarna kommer till via skattsedeln.
Det är mycket oroande att få det som vi har sagt i
en annan debatt klart och tydligt bekräftat. Det är
alltså inte alltid roligt att få rätt.
I princip ställer vi oss bakom reservationerna 7, 8,
9 och 11. Men vi yrkar inte bifall till dem, eftersom vi
utgår från att det som där sägs kommer att ingå i en
övergripande översyn.